We have arrived

38 3 0
                                    

När jag berättat att jag typ slutat äta tröstade han mig och gav mig en gosig kram
"Vad ska du göra i Australien då?" Sa jag och tog emot en vatten som jag beställt
"Va?!" Sa han och lät chockad över vad jag sa
"Va?!" Sa jag och undrade vad han höll på med
"Jag ska inte till Australien?!" Sa han och lät väldigt stressad
"Du sitter på planet till Australien" sa jag och nästan skrattade
"Nej... Nej... Nej! Det får inte vara sant!" Utbrast han
"Vadå vart skulle du då?!" Sa jag
"Till USA!" Sa han och tog en klunk Cola men var fortfarande lika stressad
"Vänta... Är du Felix från The Fooo?!" Frågade jag och hade ett litet minne av att Ogge sa att han hette Felix
"Eeee... Ja?!" Sa han
"Din gate va gaten bredvid min" sa jag
"Och hur vet du det?!" Sa han med en bestämd röst dom om han trodde jag va helt dum i huvudet
"Jag träffade dom andra innan dom skulle åka?!" Sa jag och tog en klunk vatten
"Det är ingen ide att göra nånting nu" sa jag och försökte lugna honom
"Vad ska jag göra då???" Frågade han
"Eeeemmm" sa jag och bet mig i underläppen
"Åka ner till Australien och sedan ta ett flyg till USA" sa jag
"Tror du seriöst att jag kommer leva efter att ha flugit mer än ett dygn?!" Sa han
"Tekniskt sett så ja" sa jag
Han mumlade bara något ohörbart och vände huvudet bort från mig
"Vad har jag gjort nu då?!" Sa jag
Han svarade inte och istället satt han bara där och sura
"Tänkte väll det, lika dum som jag trodde och bryr dig inte om något annat än dig själv precis som jag tänkte!" Sa jag och lutade mig tillbaks ner i sätet och kollade ut genom fönstret. Vad skulle jag göra nu?!
Jag vaknade utav att någon skaka mig lite på axeln.
"We have arrived" är jag död tänkte jag och kisade. Någon stod en bit framför mig det var det enda jag kunde se. Jag gnuggade ur sömnen ur ögonen och märkte att det va en flygvärdinna med brunt uppsatt hår och blåa kläder. Oj vi är visst framme! Tänkte jag och tog upp min väska från golvet.
"Thanks!" Sa jag till flygvärdinnan och jag halv joggade ut från flyget
"Gu vad mörkt det är!" Sa jag kanske lite för högt
Mamma sa att jag skulle komma vid tolv på dan! Inte på natten!
Jag kollade på en klocka som satt uppspikad på väggen tre minuter över tio. Jag gick ner för en trappa för att hämta mitt bagage. Jag såg min väska åka förbi på rullbandet, jag försökte springa efter men lyckades inte.
(Orkar inte skriva på engelska men ni får ta det som om det sägs på engelska ☺️💕)
"Är detta din?" Sa en äldre man med mörk hy
"Ja!" Sa jag lättat och gick och hämtade min väska hos honom
En väska kvar tänkte jag.
När jag väl fått tag på min väska åkte jag upp för rulltrappan för jag orkade inte släpa upp mina väskor för trapporna som fanns bredvid. Jag gick ut för att få tag på en taxi.
"Vart ska du?" Hörde jag en man röst säga
"Eeee" vad hette staden nu igen?!
"Vart ska du?!" Frågade jag snabbt istället
"Melbourne" sa han och lutade sig tillbaks på sin gula taxi
Ja så vad det en stad hette, har jag för mig iallafall
"Ja jag ska med" sa jag och klev in i den gula taxin. Nej! Tänkte jag och stängde dörren. Bredvid mig satt Felix, Felix Sandman. Han bara glodde på mig
"Vad?!" Sa jag surt
"Inget?" Sa han oskyldigt
Mer än så sa vi inte på hela resan. Taxin stannade och vi klev av.
"Fan också!" Svor jag tyst för mig själv, det regnade
"Vet du hur mycket det kan regna när det väl börjat?" Hörde jag en röst som tillhörde Felix säga
Jag mumlade ett nej som knappt var hörbart
"Du vet att det är regnperiod från november till april va?" Sa han och försökte låta smart
"Det är sommar?!" Sa jag irriterat
"I Australien är det tvärt i mot Sverige..." sa han ganska högt för att överrösta regnet
"Som om jag skulle veta det?!" Sa jag surt och kollade på honom.
"Du vet inte hur du ser ut va?!" Sa jag skrattandes. Hans hår låg ner på huvudet och hans kläder var genom våta och hade klistrat fast sig på hanns kropp och vattnet rann ner för hans ansikte och det droppade små vatten droppar från hanns näsa
"Eeee, nej?" Sa han och tog ett kliv närmare mig
"Och du vet inte hur du ser ut va?" Sa han och skrattade
"Nej" sa jag och skrattade
"Din mascara rinner" sa han och log ett snett leende. Jag bara skrattade och log och kände att färgen i mitt ansikte ändrade färg
Det började ös regna och man kunde knappt se någonting.
"Vi går hitåt!" Hörde jag Felix säga och tog min hand och drog mig efter honom
"Och hur vet du att vi ska hitåt då?!" Frågade jag medan jag fick halvt springa så jag inte skulle släpas efter honom när han gick
"Det vet jag inte?!" Sa han och drog in mig under en liten byggnad med plåttak. Jag såg inte färgen för det var alldeles för mörkt
"Vad ska vi gö nu då?" Sa jag och gled ner längs väggen
"Vet inte?" Sa Felix och satte sig bredvid mig på marken

AustralienWhere stories live. Discover now