Född som jag

Kapitel 4: Moa

"Åh men AKTA!" Fräser jag när jag tränger mig förbi personerna i korridoren. Hur kan det bara stanna upp i en bred skolkorridor liksom det är fan omöjligt. Jag kommer äntligen fram till mitt skåp och låser upp det, jag är fortfarande sur eftersom det fortfarande är massa personer i korridoren har dem ingen lektion att gå till?

Slap! "Aj men va fan" slinker ut mig när jag vänder på huvudet mot personen som slog mig. Jag är ursinnig tills jag ser vem det är, det är Linnea den dumma ungen.
"Hej hur länge stannade du kvar på taket igår?" Frågar hon en aningen nyfiket av någon konstig anledning "Ett bra tag, jo och du förresten så finns det visst någon som vet om taket. Det var någon kille som heter Lukas, jag tror inte att han går här eller jag har iallafall aldrig sett han här. Och den här glömde jag nästa" sa jag och höll fram Linneas tygkasse. Hon var så förvånad och kunde inte stänga munnen och jag bara skrattade. "Kom vi går till lektionen" säger jag och börjar gå mot sal C702.

Linnea babblar om att det är konstigt att det är sal 702, "varför inte typ 20 som det egentligen är" säger hon irriterat. Hon fortsätter babbla på och jag slutar lyssna och väl inne i mina tankar tänker jag inte på hur många människor det är runt mig så jag bara går och helt automatiskt knuffar jag till personen med axeln som gick in i mig så hårt så att hon ramlar. "Oj ursäkta det var inte meningen" säger jag snabbt och enkelt medans jag vänder mig om för att sträcka ut min hand så jag kan hjälpa henne upp men då ser jag att det är en kille som ramlade och inte vem som helst utan det är mörka halvlånga håret känner jag allt igen även om det var mörkt igår kväll.

"Lukas?" Säger jag förvånat "Vem annars gullet" svarar han och vi börjar få publik.
Jag hjälper honom upp och när jag dragit upp honom så kollar jag upp och ser alla som kollar på oss "Har ni inget bättre för er eller!?" Fräser jag och alla förutom Linnea fortsätter med det dem gjorde innan.

"Oj är någon på dåligt humör idag?" Frågar Lukas ironiskt och jag ger honom en undrande blick "Först så knuffar du ner mig på golvet och sen så skriker du på halva skolan" fortsätter han "Jag skrek inte" nästan skriker jag och jag kom på mig själv och la min hand för min mun och vi båda börjar skratta och ingen av oss kan sluta heller.

När vi äntligen slutat skratta så kollar jag runt och ser Linnea. "Du kan stänga munnen vet du väl?" Säger jag och hon kommer tillbaka till verkligheten och ger mig en sur blick och sen sträcker hon fram handen mot Lukas. "Linnea 9A och du är?" Frågar hon lite osäkert. Hon tycker helt klart att hon är snygg eftersom att ända gången hon är osäker är när hon pratar med killar hon tycker är snygga. "Ja oj sorry för att jag inte hälsa...Linnea. Jag är Likas jag ska precis börja i klass 9 äh.. A tror jag att det var faktiskt, jag har inte så bra koll" jag skrattar till och tar hans hög med papper från golvet och kollar han schema "Ja 9A din efterbilvna sak har du inte kolla papperna eller?" Säger jag som om jag lika gärna kunde prata med Linnea. "Ja jag sa ju det. Ni kan ju få äran att visa denna kungen till klassrummet vi ska till" säger han och gör en gest med händerna som visar honom när han säger kungen. "Pfft kung vettefan, mer bebis som är försenad till sin första lektion" säger jag och börjar gå.

Jag öppnar dörren till SO salen och säger "Hoppas du ursäktar våran sena ankomst eftersom vi visade Lukas runt i skolan" jag ser min SO lärares ansikte ändras från irriterat till glatt "Ja det går bra. Det är är Lukas var det väl?" Lukas nickar "som vi sa så skulle det komma en nu elev till eran klass och nu är han här. Lukas skulle du vilja berätta någonting om dig själv?" Undrar Åsa som vår SO lärare heter. Jag hade helt glömt att dem pratat om att en ny elev skulle börja här. "Äm ja, jag heter Lukas Linström och jag spelar fotboll och det ska bli kul att lära känna er alla och sen finns det inte så mycket mer att berätta" säger han säkert "Ja det ska bli kul att lära känna dig också" säger Lollo klassens största bimbo och hennes så kallade vänner hummar uppspelt med. Jag kämpar för att hålla i gen mitt skrattanfall. Det går sådär.

"Jag och Linnea går och sätter oss på våra bestämda platser och Lukas står kvar och kollar undrande på Åsa. "Äh Åsa vart ska jag sitta?" Frågar han "Oj förlåt, äh du verkar ju komma bra överens med Moa så Daniel sätt dig bredvid Sandra och du Lukas kan sätta dig brevid Moa"