Angels Or Asholes

Kapitel 1

(New York Here I Come)

(Tänk er att dom pratar engelska när dom har kommit till New York)

Cassidys pov

"CASSIDY!" Det var min Foster mamma Eren som ropade på mig. Jag suckade men svarade sedan med ett enkelt Ja.
"Lilli väntar!"
"JA, jag kommer snart. Ska bara packa ner det sista och fixa min make up!"  Svarade jag trött.
Om ni undrar är Lilli min bästa vän och vi har alltid varit vänner. Ända sedan mina föreldrar dog och jag flyttade till Stockholm har Lilli och Eren tagit hand om mig.

Nu är det dags. Jag och Lilli är entligen 15 (eller Lilli är 16) och vi ska ny flytta till New York. Bara vi två, inga föredrar inga regler bara jag och Lilli. Men skolan, den slipper vi inte. Vi ska båda börja på gymnasiet om två veckor. Vi kommer gå på samma skola och i samma klass. Vi tvingade på riktigt rektorn att sätta oss i samma klass. Hehe, vi är bra på att övertala folk. Vi flyttar också för att jag behövde en nystart ny stad nytt land ny skola efter de Cameron gjorde mot mig. Cameron är mitt ex, han skämde ut mig inför hela skolan och fick alla att hata mig, alla utom Lilli hon älskar mig vad som en händer och det vet jag.

(7 Timmar senare)

Bilen saktade långsamt in på flygplatsen och jag och Lilli sträckte på oss och öppnade sakta dörrarna. Lilli pillade på en liten flik som stack ut från sitt förvånansvärt trasiga telefon skal. Jag menar hon hade pengar nog att köpa ett nytt, hon valde vara att inte göra det. Hursomhelst anledningen till detta uppförande från Lillis sida berodde på en och endast en sak, lills hatade att flyga, hon tyckte det vad det värsta man kan göra och till råga på allt så kollade hon nyheterna och såg att det stog något om en flygplanskrasch.
"Lilli, Lilli, Lills? Hallå jorden anropar Lilli?" Lilli var helt i sin egen värld när vi kommit fram till flygplatsen, jag tror inte ens hon fattade att vi var där.
"Hmmm, va?"
"Vi är framme på flygplatsen nu, Eller vi var framme för typ 10 minuter sedan"
"Va, varför sa du inget?"
"Du värkade så orolig, jag ville inte oroa dig ännu mer.. Är du okej?"
"Mmmm"Det vaga lilla mmmmmm:et tydde på att Lills va livrädd, hon brukade alltid svara glatt o högt, det var som att prata med ett energi piller.

"Hejdå" sa jag Lilli och Eren samtidigt. Lilli har redan sagt hejdå till sin familj som ut över det är dom som köpte huset åt oss.

När mamma och pappa dog så fick jag alla pengarna som dom hade alltså flera miljoner. Inte för att skryta men mina föredrar var ganska rika. Men vad skulle en 15 snart 16 årig tjej göra med så mycket pengar. Lillis familj hade det svårt med ekonomin just då så jag bestämde mig för att ge runt 25 miljoner till dom det hjälpte dom mycket dom blev överlyckliga och kunde inte sluta tacka mig, jag gav också en del till Eren eftersom hon endå hade tagit hand om mig.

Minnet av pappas och mammas död...

"Pappa vem pratar du med?" sa jag när pappa pratade upprört i telefonen. Han vände sig sakta om men ett fake leende och svarade.
"Ingen speciell Cass" Svarade han snabbt för snabbt. Innan jag hörde två knackningar på dörren. Pappas ansiktsuttryck ändrades snabbt hans ansikte såg argt och förtvivlat ut. Mamma kom ner och såg pappas ansikts uttryck.
"Vi älskar dig Cass vad som än händer glömm aldrig det, men gå och gömm dig i tvättkorgen på toan och stanna där okej?"
"Okej" Sa jag svagt. Mamma log ett sorgset leende mot mig och pappa gjorde samma sak.
Jag sprang och gömde mig, jag hörde mamma och pappa öppna dörren. Jag satt tyst och stilla i Tvättkorgen och jag som 5 åring hörde något jag aldrig ville höra. Ett pistolskott. Och ett skrick... Mamma... Hon var död. Jag hindrade tårarna och satt helt stilla. Något gick sönder och jag hörde någon ramla utanför. Dörren slog upp och någon välte tvättkorgen med mig i jag ramlade ut och såg två män med pistoler... Riktade mot mig! Jag kände paniken stiga. Det var kört nu skulle jag dö tänkte jag tysst. Men då hörde jag två pistolskott och dom båda männen ramlade ner döda. Pappa, han hade skjutit dom. Ha såg inte ut att ångra det. Sedan lyfte han upp mig och bar mig ut till en bil.