Kapitel 1

859 17 6
                                    

 

°Sagas perspektiv°

”släpp mig! Jag vill inte dit! Du kan fet glömma att jag flyttar dit!” jag rycker irriterat åt mig min arm och stirrar surt på mamma. Om ändå blickar kunde döda. Argt vänder jag på klacken och går in på mitt rum. Jag smäller igen dörren efter mig och kastar mig sedan i sängen. Mamma knackar på dörren och jag trycker ner ansiktet längre i kudden.

”får jag komma in?” frågar hon försiktigt och jag kollar upp från kudden. Vad tror hon? Jamen självklart får hon komma in, sätta sig på min säng och prata med mig. Or not! Hon förstörde precis mitt liv.

”nej” säger jag och ställer mig upp, går bort till garderoben och drar på mig min pyjamas, går ut genom dörren, förbi mamma och in på toaletten. Där borstar jag mitt bruna hår. Det revbenslånga håret är lätt borstat och efter det borstar jag mina tänder.  Jag kollar mig snabbt i spegeln innan jag går raka vägen i på mitt rum. Jag lägger mig i sängen och tar upp min Iphone. Jag kollar omkring på olika sociala medier innan jag sätter i laddaren och lägger tillbaka den på nattygsbordet. Jag släcker lampan och blundar. Skola i morgon, happy. Jag somnar efter ett tag och när jag vaknar regnar det ute. Jag suckar och tvingar upp mig själv ur sängen. Jag är alltid yr när jag ställer mig upp hastigt, ögonen blir svarta och jag tappar balansen. Men det går snabbt över och inget som jag irriterar mig på. Jag plockar fram kläder jag ska ha innan jag går och gör mig lite frukost. Jag äter snabbt upp den innan jag går till toaletten. Jag borstar mina tänder, sätter upp håret i en hög tofs och sminkar mig lätt innan jag går till mitt rum och bytar om till de kläder jag lagt fram. Jag kollar så allt finns i väskan, att telefonen är laddad och att mina hörlurar ligger i jack fickan. Jag drar på mig mina svarta stövlar och min skinnjacka.  Mamma ropar hejdå men jag iggar henne och går bara till bussen. Hon har ju faktiskt förstört mitt liv. Buss resan tar ca 20 minuter, under den tiden pluggar jag till provet vi har nästa vecka och lyssnar på musik. Jag är inte en ”good girl” men ändå inte en ”bad girl” jag gör mina läxor och skolarbetet går först. Men jag är inte det minsta blyg, och ibland säger jag innan jag tänker. Det kan bli väldigt fel ibland, men what to do?

Bussen saktar in och jag hoppar av. Jag springer in för att slippa bli jätte blöt. När jag kommer innan för dörrarna dyker Johanna upp framför mig.

”hej” säger hon glatt och jag drar av mig mina skor innan jag kollar på henne.

”inte på humör” svarar jag och går vidare bort mot mitt skop.

”inte på humör? Vad nu då?” Johanna springer upp bredvid mig då jag går med snabb takt till mitt skop. Jag suckar och letar fram min nyckel i väskan.

”det är komplicerat” svarar jag och Johanna suckar stannar bredvid mitt skop.

Pussel | o.rWhere stories live. Discover now