Bokrecentioner

Älskar-hatar Jenny Downham

Handling:

Boken har två huvudkaraktärer och är skriven ur båda deras synvinklar. Elli kommer från en överklassfamilj och Mikey kan nog inte vara mycket närmare botten än han är. När Mikey syster påstår att hon har blivit våldtagen blir Mikey arg och vill hämnas på killen som gjorde det. När Ellies bror blir anklagad för våldtäkt vill hon försvara honom. På de här villkoren träffas Mikey och Ellie kan kärleken övervinna allt eller blir den förstörd?

Reflektion

När jag lånade den hr boken var jag väldigt skeptisk, jag är lite kliché och gillar ofta lyckliga slut, och på vilket sätt skulle det här kunna sluta lycklikt liksom. Jag trodde också att den skulle bli väldigt trög där det mest bara är beskrivningar om hur dåligt de mådde. Jag började nämligen läsa innan jag dör men slutade typ efter två kapitel jag vet inte jag kanske borde ha gett den en chans men jag tyckte den var så deprimerade så jag slutade. Så med de här tankarna började jag läsa den här boken. Jag blev så förvånad när den fångade mitt intresse efter bara första sidan. Den känns så levande att läsa det är nästan som om man förväntar sig att träffa karaktärerna på stan eller något sådant. Jag tycker mycket om skildringen från nackdelarna och fördelarna med att vara rik och fattig. Det är så tydliga skillnaderna mellan samhällsklasserna men samtidigt så mycket paralleller emellan dem. Jag tycker att Jenny Downham tydligt har fått fram att du inte alls måste vara lycklig bara för att du är rik. Den kanske är lite förutsägbar just med att Ellie är den "bra" flicka som aldrig gör sina föräldrar besvikna, som har bra betyg och inte umgås med killar. Och Mikey som den "dåliga" killen som röker gick ut med betygen i botten, har en alkoholiserad mamma, och ofta hamnar i gängbråk. Men samtidigt tycker jag att hon bryter det lite i valet av vem som ör god och vem som ör ond i den här boken. I älskar-hatar kommer du att hitta mycket starka familjeband, viljan att öra rätt samtidigt som du står mellan att göra alla du älskar besvikna, ovetskapen om vad som är snar och vad som är falskt. Jag tycker värkligen om böcker som har mycket dialoger och kanske inte fult lika mycket beskrivning om t.ex. omgivning, men den här boken innehöll båda. Den hade precis tillräckligt med miljö och personbeskrivningar för att du skulle veta exakt hur allt var utan att den blev tråkig. Istället för att vara långtråkigt med en handling som aldrig ändrar sig så ör det snabba vändningar som gör att du alltid sitter och väntar på vad som ska hända härnäst. Det ä också ganska mycket dolda undermeningar i den här boken så det gäller verkligen att vara uppmärksam och reflektera! Nu ska jag ju inte sitta och berätta om exakt hela boken för då blir det ju inge roligt för er att läsa den. För det är något jag absolut tycker att ni borde göra. Jag sträckläste så bra tyckte jag den var.

Den får 5/5 av mig :)