Kapitel 1.

372 2 2
                                    

"Aj se dig för"

Jag böjer mig ner för att ta upp mina böcker från marken och ser upp. Jag möter ett par klarblåa ögon som ser ner på mig. Min blick vandrar över killen framför mig. Han är längre än mig det kan jag se, han har mörkt hår som är klippt lite kortare på sidorna och längre i mitten. Han är välbyggd och man kan se att han är muskulös trots han har på sig en tjocktröja. Min blick vandrar vidare mot hans mun som är krökt i ett flin.

Jag ställer mig upp och ser konstigt på honom.

"Jag vet att jag är snygg, men du gör det lite väl tydligt vad du tycker. Är det dregel jag ser på din kind?" Frågar han och mitt hjärta hoppar till när jag hör hans röst. Den är mörk och maskulin.

Jag fnyser. Visst han är snygg. Men dregla? Det gör jag knappast. "Du? Snygg? Det lade jag inte märket till" svarar jag och försöker att se neutral ut.

"Sättet du stirrade på mig sa något annat" svarade han med ett snett leende.

Jag höjer ett ögonbryn mot honom.

"Du kan drömma vidare" svarar jag
Vem är du ens?

"Din blivande man"

Han blinkar med ena ögat mot mig.
Något som antagligen brukar få tjejerna han gör det mot att svimma.
Jobbigt för honom för jag är inte ev av de tjejerna.

Din mamma måste haft det jobbigt att uppfostra dig och hon kommer bli så besviken när hon dör och du fortfarande är ogift säger jag och ler ett falskt och roat leende mot honom.

Jag kan se något blixtra till i hans ögon. Ilska? Definitivt.

Jag ger honom ett sista leende innan jag vänder mig om och fortsätter att gå till min lektion, 202, 204 och 206, mitt klassrum.

Jag smyger in och ursäktar mig till läraren. jag sätter mig ner vid Becca.

Becca och jag har varit bästa vänner sedan vi var små och våra föräldrar bestämde sig för att vi skulle bli bästisar. min mamma och hennes mamma blev nämligen bästa vänner i högstadiet och har varit bästa vänner sedan dess, så när min mamma och hennes fick reda på att dem skulle få barn samma år bestämde de att de skulle para ihop oss och de var säkra på att vi skulle bli lika bra vänner som dem. Dem hade rätt.

Jag ser på Becca, till utseendet är vi väldigt olika. Hon har blont hår lockigt
hår som går henne ner till midjan och jag har brunt rakt hår som går till brösten. Hennes ögon är lysande blåa och mina är gråa. hon är ungefär 15 cm kortare än mig. Hon klär sig mycket i mycket färger och klänningar, själv så klär jag mig i svarta jeans och en rätt normal tröja.

Hej viskar jag och slår up matteboken.

Hon ler.

Hej sa hon.

Jag låssas som om jag tänker på ett tal när läraren går förbi men forttter sedan.

Jag träffade den mest irriterande och arroganta killen någonsin, bara för någon minut sedan. säger jag.

Var han snygg? Frågar hon med uppspärrade ögon och nyfiken blick.

Becca!

Hon skakar på huvudet och ser ursäktande på mig.

Förlåt säger hon och ger mig ett litet leende. "Vad gjorde han?"

Vi blir avbrutna av att dörren till klassrummet öppnas och jag gapar när jag ser vem som kommer in.
Killen ifrån korridoren.

Kan alla ta o dämpa sig säger vår lärare och ber killen från korridoren att komma fram och ställa sig framför klassen.

Skulle du vilja presentera dig för oss? Frågar hon och ser på honom.

Hon och alla andra tjejer i rummet ser på honom med stora ögon. Det är pinsamt så som de beter sig. Det är uppenbart att alla tycker tycker att han är "rykande het" som jag hör tjejerna bakom mig viska .

Jag iakttar honom men han verkar inte ha sett mig än.

Mitt namn är Ethan Cloud, säger han och flinar mot en tjej i första raden, och jag är singel till er som undrar. Han blinkar mot henne så som han hade gjort mot mig.

Jag kan se hur hon rodnar och jag hör att hon fnissar. Hon känner sig antagligen speciell.

Jag kan inte låta bli att himla med ögonen. Jag förstår verkligen inte hur alla kan smälta så lätt och falla för honom.

Herre Gud! Han var ju skitsnygg...
viskar Becca vid min sida.

Det är han... Viskar jag tillbaka.

Hon ser frågande på mig.

I hallen...

Va! Men han är ju ass snygg! Hur kunde du glömma att nämna det?!

Jag skrattar

Haha roligt skämt, säger jag.

Om du inte ser det måste du vara dum eller blind, säger hon och ser förvånat på mig.

Alla har inte samma smak när det gäller killar, Becca, själv föredrar jag de killarna som inte har ett lika stort ego som universum, säger jag och vänder mig tillbaka för att lyssna på vad de säger.

Jag blir till is nät jag ser alla blickar är vända mot oss. Inklusive Ethan och han ser mycket road ut men också lite nyfiken. Jag fattade inte att vi hade slutat viska efter jag hade nämnt att det var han som var i hallen.

Jag skäms men samtidigt så vet han vad jag tycker om honom.

Alla tjejerna i rummet ser på mig med sur blick. Varför är de sura? För att jag förolämpade deras stora "kärlek"

Vad? Säger jag och ser på tjejerna.
En mindre att tävla mot om hans uppmärksamhet.

Jag vänder mig bort från dem och ser fram mot tavlan. Ethan ser fortfarande på mig.
Jag har en känsla av att jag kommer att trivas i den här klassen, säger han och ger mig en slängkyss över klassrummet.

Till svar sätter jag två fingrar i munnen och gör ett fejkat kräk ljud.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Det är såhär att det var ganska många sidor i ett kapitel!
Jag vill bara att ni ska veta att jag kommer att skriva väldigt ofta, men jag tänker inte lägga ut delar från ett kapitel om ni förstår vad jag menar.
Jag hoppas att ni komma gilla denna bok

Don't fall for the playerWhere stories live. Discover now