När jag först såg honom så var det som att ingen förutom han som fanns, han stod där som solen i mörkret och gjorde allt mycket ljusare. Det var redan då jag insåg att jag ville vara med han.
Jag sa till Marcus att han skulle kolla in genom fönsterna för att se honom. Han förstod inte vem jag menade så jag pekade åt hans håll, Marcus såg honom men tyckte inte riktigt det var något för honom men det var han för mig. Verkligen den vackraste killen som existerar för mig. Han sa att jag skulle gå in och fråga om jag kunde få hans snapchat. Men jag vågade inte så jag sa att Marcus skulle göra det åt mig men han vägrade göra det åt mig. En liten stund efter att vi stått och tittat på dem så började dem gå. Johan som han heter och hans kompis Felix började gå ut från gallerian, Johan nästan sprang utåt så jag hann inte stoppa honom. Men jag lyckades stoppa Felix, så jag bad om hans snapchat. Han ville först inte ge den till mig men sedan fick jag den. Efter en stund så fick jag kontakt med Johan, vilket jag ville från början. Senare samma kväll vid ca 18.30 så bad jag och Marcus dem komma till stationen för att vi sedan skulle ta tåget hem, jag och Marcus alltså. Det tog en stund innan dem kom men vid ca 18.45 så var Johan och Felix vid stationen. Jag stod mest tyst då jag var ganska blyg. Men Johan frågade mig om jag ville ha en kram, jag trodde aldrig att han skulle fråga. Efter en stund vid ca 19.00 så var jag och Marcus tvungna att hoppa på tåget hem till mig då han skulle sova över den natten. Hela den natten skrev jag med Johan och vi bestämde att dagen efter så skulle jag åka till honom efter skolan... <3
