𝟷 𝙳𝚛𝚘̈𝚖𝚖𝚎𝚗

11 3 1
                                    

Bilen guppar fram på den smala vägen. Ute kan man knappt urskilja den stora skogen. Alexandra vänder huvudet mot sin bror. Han sover på sitt säte i bilen. Sen vänder hon på huvudet och tittar ut genom bilrutan igen.

Hon tar ett djupt andetag och slår ut med armarna. Det är tidig juli och luften är klar och kall. Alexandra tar sin väska från bilen och går upp till stugan. Det är mörk och dunkelt. Hon trevar efter lampknappen och lampan i hallen tänds. Hon går vidare till hennes rum. Lämnar väskan och slänger sig på sängen. Klockan är mycket, egentligen borde hon gå och lägga sig, men det är något som säger åt henne att stanna uppe. Något inom henne säger att nåt inte står rätt till. Hon sätter sig och kollar ut genom fönstret. Det kompakta mörkret sluter sig om henne och tar henne till ett mörkt rum. Bara väggar, golv och tak. Ingen utväg. Alexandra gripis av panik.
"Det här måste vara en dröm!" Tänker hon. "Detta kan inte vara verklighet, snart kommer jag vakna upp i min varma säng."
Hon lägger sig ner på det kalla golvet och försöker andas lugnt. Helt plötsligt tänds det en svag lampa någonstans i rummet. Dom svarta väggarna täcks av moln. Alexandra ställer sig upp och tittar sig omkring efter en utväg, men hon ser ingen. Allt hon ser är dom målntäckta väggarna och taket. Nånting brunsvart kommer in i bilden.
"Kan det vara en flock med fåglar?" Säger Alexandra för sig själv, medan hon trevar efter nåt som skulle kunna vara en osynlig dörr. När hon tittar upp igen är "flocken" större. Då ser hon vad det egentligen är, och hon tappar andan och måste slå sig för munnen. Det är en stad. Liten och dyster, men hon kan fortfarande se den tydligt.

The city in the sky ( Staden i himlen)Where stories live. Discover now