Efter det blev jag galen eller typ. Mamma och pappa var inte säkra vad de skulle göra. Efter ett tag blev jag jätte osäker, rädd och stressad. För att det kändes som om någon tittade på mig, när jag sov, när jag duskade, när jag åt osv. Till slut klarade jag inte av all press så jag hittade ett rep och skruv med en ögla i taket. Så...så jag hängde mig.
Jag ville inte leva. Jag hade inga kompisar. Jag hade ingen. Han jag tänka innan allt blev svart.
(Kapitlet blev kort men jag håller på med en fortsättning som heter räddad)
