My life is over

Kapitel 5

Ogges perspektiv

Jag och Mandy skulle vara ensam hemma under kvällen för mamma och pappa skulle till några kompisar och äta middag.

Jag skulle kolla vad Mandy gjorde så jag börja gå upp för den vita trappen den knaka och knarra som vanligt.

När jag hade kommit upp för trappen hör jag små snyftningar och någon som smått hyperventilerar. Mandy hade nog börja packa upp och hitta bilder och sådant. Fick jag för mig.

Jag knacka lätt på dörren men ingen svara, jag visste att hon var där jag hörde hennes andas snabbt och stressat så jag öppna dörren och kollade på henne. Hon var alldeles förstörd.

Mandys perspektiv

Ogge hade kommit in i rummet han kolla på mig med en medlidande blick och gick mot mig, när han nästan var framme öppna han famnen för mig. Jag la mina armar runt honom och gosa in huvudet mot hans nacke.

Jag tog upp en vild på mig och mamma, hon hade inte cancer då och jag var 5-6 år. Vi var på en strand i Grekland. Det är ett minne jag alltid kommer minnas, något som alltid kommer finnas i mitt hjärta.

- Är det på dig och din mamma? Frågade Ogge försiktigt.
- ja, det togs när jag och mamma var på Grekland.
- och den här då? Frågade Ogge när han plocka upp en bild.
- det är på mig och mamma när hon var ny opererad. Hon hade nyss fått cancer och dom trodde inte hon skulle överleva. Sa jag det brast något i mitt hjärta när jag prata om mamma det gjorde så ont på något sätt.

Efter att jag har tårar tårarna och samlat mig lite så bytte jag om till ett par gråa mjukisar och en av min mammas hoddies som hon alltid gick runt i hemma.

Jag andades in mammas doften av mamma, då kom det där tomrummet av saknad.
------------------------
Här är ett kapitel hoppas ni gillar det❤️~E