How was she? || Part 15

555 32 5
                                    

Rösta & Kommentera <3

Felixs POV

''Vi börjar om en minut'' sa jag och tog ett steg bakåt för att låta Eryka andas. Hon kollade på mig och nickade generat. Varje gång hon rör vi med känns det som en helt ny känsla fast det inte alls är det. 

''Jag ska bara ta mina böcker'' sa hon och vände sig mot sitt skåp som hon för mindre än en minut sen hade blivit upptryckt mot. Jag log och la mina händer runt hennes midja bakifrån och kollade på hur hon letade efter böckerna hon skulle ha. Snabbt drog hon fram båda matteböckerna och stängde skåpet och vände sig mot mig. ''Jag älskar dig'' sa jag och kollade ner på henne. ''Jag älskar dig mer'' sa hon och gav mig en snabb puss på munnen och sedan tog tag i mig hand och drog efter mig till klassrummet vi skulle ha matte i. 

Vi gick in i klassrummet och alla blickar vände sig mot oss . Läraren kollade upp och tittade snabbt på klockan. '' tre minuter, Sandman när ska du lära dig?'' sa han till mig. Jag svarade inte utan gick vidare mot ett bord med två lediga stolar längst bak i klassrummet. Jag hade Eryka efter mig och kunde fortfarande höra folk viska saker om 'Den nya tjejen'. Jag suckade och satte mig ner med Eryka bredvid mig. Snabbt tog jag fram sidan jag var på och lyssnade på vad läraren sa. Ett Sms från 'Dolt nummer' dök upp på skärmen och jag drog fingret genom det för att det skulle öppnas. 

Från: Dolt nummer

Hur var hon? 

Jag kollade runt i klassrummet för att se om någon hade mobilen uppe.

Till: Dolt nummer

va?

skrev jag snabbt tillbaka för att inte bli upptäckt av läraren eftersom att han verkade vara på dåligt humör idag. 

Från: Dolt nummer

Undrade bara hur din hora var på toan, får man testa på henne någon gång?

skrev personen tillbaka och ilskan var på 101% nu. Jag reste mig hastigt upp och gick ut ur klassrummet med arga steg. Allas blickar var vända mig mot men jag kunde inte göra någon annat än att inte bry mig. Den personen ska inte säga så om MIN Eryka som bara är MIN och inte någon annans. Utanför klassrummet gick jag med bestämda steg till toan för att lugna ner mig. Jag hörde knackningar på dörren och därefter en röst.

''Felix, älskling. Vad hände'' sa Eryka oroat och försökte öppna dörren flera gånger fast jag hade låst den. ''Felix'' sa hon ännu en gång men jag öppnade inte. Nej, jag är ingen sån person som blir ledsen över saker som detta men detta handlar om min flickvän som jag mest av allt älskar. Klart som fan att jag blir ledsen då. ''Snälla Felix öppna'' hörde jag ännu en gång och denna gången reste jag mig faktiskt upp och låste upp dörren. In kom Eryka och kramade om mig så fort hon såg mig. ''Berätta vad som hände'' sa hon lungt och jag höll kvar henne i min famn. Jag skakade på huvudet och kramade henne hårdare. Jag var rädd att jag skulle börja gråta om jag hade berättat så jag valde att inte göra det. '' Vi kan gå hem om du vill'' sa hon igen och kollade upp på mig. Jag nickade bara och hon tog tag i min hand och kramade den hårt. 

-

Jag satte mig i soffan som låg mitt i vardagsrummet hemma hos Eryka. Eryka gick till köket för att hämta något att äta för att hon klagade på att hon 'inte åt någon frukost' fast jag visste att hon hade ätit som vanlig och var bara hungrig bara för att hon alltid är det. Eller så känner hon aldrig av hunger och bara äter för att det är gott. Jag skrattade åt tanken och kollade tillbaka på min mobil. Massa fanpages som la ut bilder på mig och killarna, tjejer som skrev noveller, gjorde imagines eller bara folk som var allmänt gulliga mot en. 

Jag gillade några bilder på instagram och fortsatte med att gå över till twitter när Eryka kom in med en tallrik full av frukter som var skärda i små hjärtan. Hon satte sig ner bredvid mig och jag passade på att lägga handen runt hennes midja, något jag alltd gör när hon är i närheten av mig. Hon satte tallriken på mitt knä och gav mig en av gafflarna hon höll i. ''Jag har världens bästa flickvän'' sa jag och pussade henne på kinden. ''Och jag har världens bästa pojkvän''  sa hon tillbaka och kysste mig på läpparna.

''Men du, vad hände idag?'' frågade Eryka efter att vi hade ätit upp allt som befann sig på tallriken. ''Nej asså det var inget, jag överreagerade bara'' sa jag och fejklog. Jag ville inte att hon skulle må dåligt eller tro att jag blir ledsen över sånna saker. ''Felix, du vet att du kan berätta allt för mig ellerhur?'' sa hon bestämt och jag nickade och kollade in i hennes vackra ögon. ''Du har vackra ögon'' sa jag utan att tänka och hon log. ''Hela du är vacker'' sa jag igen och granskade henne från topp till tå. ''Vad har jag gjort för att få en sån underbar pojkvän'' sa hon och kollade på mig.

''om 6 dagar åker du.'' la hon till och kollade på mig. ''Jag kommer sakna dig.'' jag kollade ner på henne och tänkte igenom det hon precis sa, om 6 dagar åker jag. ''

På 6 dagar kan det hända mycket'' sa jag och kollade på henne, hon verkade lite ledsen men jag antar att jag också var det. ''Som vadå?'' frågade hon och kollade på mig. ''Det jag mest hoppas på är massa sånt här'' sa jag och pressade mina läppar mot hennes. 

-

EYYYYOOOO THE FU

Nytt kapitel? Y E S! Vad tyckte ni om det? KOMMENTERA! om ni gillade det, RÖSTA. Det får mig att fortsätta! 

Vilka träffar jag den 12:e september? Ni hittar mig någonstans i #FoooersCircleDisturbia :D 

Hoppas ni iallfall gillade kapitlet så ses vi snart 

SEE YOUU 

/ Eryka <3

Don't tell 'em ≫ f.sDonde viven las historias. Descúbrelo ahora