Jag gick sakta ner för trappan och försökte håla rustningen tyst men den skramla för högt att inte märka så jag skyndade på stegen och var snart vid ytterdörren.Jag smög tyst ut ur ytterdörren och sikta in mig på stalet.När jag kommit innan för stalets skyddande väggar smög jag in i hennes bocks och hoppade sakta upp på hennes varma och silkeslenna pälsen sen red vi sakta ut ur stalet.Jag ökade farten till snabb gallopp och red raka vägen mot skogen.Jag saktade av vid skogskanten och red samma väg som dagen där på.Jag hoppade av henne och och band henne vid det närmaste trädet sen gick jag sakta mot trädet och drog sakta fram svärdet som jag pappa gjort åt mig och min lillebror.Sen började jag slå på skårorna på trädet dom växte för varje slag och jag svättades mycket i den varma rustningen.Efter ett tag var solen rakt ovanför huvudet på mig och jag slängde sakta av mig rustningen och gömde den under en hög av falna löv.Sen rättade jag till klänningen och hoppade upp på hennes rygg sen travade vi ut ur skogen och galloperade över den stora åkern.Jag hoppad av och ledde in henne i boxen.Sen sprang jag in i borgen och slängde av mig uyterskorna.jag hade bara gått några få steg in i borgen när jag kännde någons fasta tag om min flätta jag vände lite på huvudet och såg pappas neutrala ansikte.
Förlåt,sa jag med en tyst men ändå skrämmd röst.
Vadå förlåt,sa pappa med sin starka röst.
Inget,sa jag tyst och pappa lossade sakta taget om min flätta.
Dagarna där efter upprepades på samma sätt och jag blev mer och mer träff säker.Det var snart dags för dom att komma och hämta alla krigare.
YOU ARE READING
Kvinnoriddaren
AdventureNär Adèle slutligen bestämmer sig för att bli en riddare måste hon trotsa många regler och sin far. Adèle hamnar i ett farligt äventyr med mycket spänning,sorg och tro.Bokens mening är att få fler att våga vara sig själva och att visa att flickor in...