Kapitel 1

73 2 1
                                    

Ida:
Idag skulle jag och Josefin äntligen åka till Stockholm för att börja på ett dans gymnasium där. Både jag och hon har längtat tills vi skulle till Stockholm ändå sen vi kom in på gymnasiet. Josefin & hennes moster Amanda kommer kl 12.00 och kl är 11.45 så jag måste verkligen skynda mig nu. Jag tig tag i min MK som Josefin och jag hade köpt likadana för att ha matchande väskor. Men iallafall där slängde jag i mina hörlurar, plånbok, mobilen, tandborste, tandkräm, laddare och så vidare sånt som inte var i huset redan. Våra kläder och sånt var redan där.
Precis när jag var klar med det så tutade en bil utan för.

"Helvete" viskade jag för mig själv. Jag kom på att jag bara hade pyjamas på mig, jag hade sparat lite kläder som jag skulle ha a när denna dagen kom. Jag drog åt mig ett par slitna jeans och ett vitt linne.

Jag sprang ned för trappan och hoppa i mina nya converse. (stav) Jag tog med mig en jacka men satte inte på mig den för det var juni nu. Jag och Jossan hade precis slutat skolan och det var därför vi åkte nu.
"HEJDÅ!" Skrek jag så dom visste att jag åkte. Jag fick bara ett litet mummel tillbaka och sedan gick jag ut. Jag smällde igen dörren och sprang ut till bilen och drog upp dörren och hoppa in. Bilen var ganska stor, den var vit utan på och svart inuti med lite vita & silvriga detaljer. Ganska modern faktiskt. Jag spände fast mitt bälte och tittade på mitt eller nu gamla hus, som stod där. Det var inget liv i den alls, inte ens en lampa var tänd. mina tankar avbröts för att Jossans moster börja prata.
"Vad trevligt att ni ville bo hos mig"
"Ja vi hade inte direkt något annat ställe att bo på, men jag är jätte taggad på att bo i Stockholm" svarade Jossan. Precis vad jag tänkte svara, ibland känns det som om hon läser mina tankar den tjejen.
Josefin:
"Ja vi hade inte direkt något annat ställe att bo på, men jag är jätte taggad på att bo i Stockholm" svarade jag Amanda och stoppade in mina hörlurar i öronen och satte på någon random låt från Spotify.

"HALLÅ JOSSAN VAKNA!" Var det någon som skrek i mitt öra. Jag öpnade ögonen och såg Ida stå där och flina
"MEN HÅLL KÄFTEN DIN JÄVLA BANAN, JAG KOMMER FAN MÖRDA DIG" Skrek jag tillbaka och börja jaga henne runt i kvarteret. Helt plötsligt så var vi på någons gård och hörde någon säga "Eyy vad gör ni?" Jag vände mig om och där stod fyra SNYGGA killar utan tröja. "snälla bara låt mig dö för en sekund" tänkte jag eller jag trodde jag tänkte. Alla utom jag börja gapskratta till och med Ida, jag fattade ingenting. "Va vad gjorde jag?"
"Nej inget du är bara så söt" sa en av killarna som jag tror hette Felix. Det var bara han som flög runt i mina tankar nu.

Words are never enoughNơi câu chuyện tồn tại. Hãy khám phá bây giờ