Att veta att man kanske aldrig kommer få vara där man vill vara, det är en känsla som kan påverka en både stort och lite. Men om allt är om en kille. En kille som har dig fångad i fiske nätet utan att han vet om det. Du bara är där och kan inte ta dig loss från känslorna som håller fast dig hårdare ju mer du försöker ta dig loss. Det gör ont ibland men man vänjer sig. Så det känns som om smärtan inte finns där. Men den är där, gömd i mörkret. Bland allt annat som finns runtomkring dig varje dag. Man kan sitta fast i flera år utan att göra något. Att bara se personen som har dig fångad gå förbi.
