Min älskade hund Harley

kapitel 3 - sanningen

Såklart undrade hon vad han hade räddat mig från men just då orkade jag inte prata om det så jag sa att vi tar det imorgon för att jag var trött.

~/Harleys perspektiv\~

Nästa morgon när jag vaknade hade jag bestämt mig, jag skulle berätta för Lillan om mitt liv innan Melvin och med Melvin. Jag kände att det skulle vara nyttigt för mig! Jag skulle göra det efter att jag och Lillan hade ätit våran "frukost".

~/Lillans perspektiv\~

Efter våran "frukost", som ändas bestod av 1dl tort hundfoder, så sa Harley att han hade något som han ville berätta för mig och att jag inte fick säga det till någon.

Jag var först shockad över det Harley hade berättat men jag smälta det sakta igen. Att man kan ha varit med om något sådant och sedan hittat en äkta vän som senare dör. Tänk om det skulle hända mig!? Jag har sagt det förut och jag säger det igen, Harley är en riktig stark hund!

~/Harleys perspektiv\~

Efter att jag hade berättat för Lillan om min historia på gatan så sa hon att jag var en riktigt stark hund och att hon visste att hon redan sagt det flera gånger.

~/Det Harley sa till Lillan\~

Jag blev utskickad på gatan för jag ansågs inte vara någon bra tävlingshund, jag levde i en kartong tills jag hittade Melvin. Han hade precis blivit utskickad på gatan för att han inte var tillräckligt söt längre! Vi blev riktigt bra kompisar  och vi hjälpte varandra i vått och tort! Han räddade mig två gånger, TVÅ!! bara för att han tyckte att han var skyldig mig en tjänst efter att jag hjälpte han när han var ny på gatan. Ena gången räddade han mig från ett rullande tåg, jag skulle gå över rälsen så kommer ett tåg som jag inte ser och Melvin är bakom mig, han skyndar sig att putta bort mig från rälsen så jag inte blir påkörd. den andra gången var från en riktigt stor Grand Danois som jag hade hamnat i bråk med, han offrade sin mat för mig och det  enda han sa var "du hjälpte mig från gatan plus du hade gjort likadant för mig".

När jag hade pratat klart kom jag och tänka på att det roliga som hade hänt mig och Melvin, att det aldrig någonsin skulle hända oss igen för att han inte finns längre.

—————————————————————————————————————————————-

Nu har jag lärt mig en sak! Att det är lättare att skriva på datorn istället för på Ipad. Hoppas ni tycker om mitt kapitel, puss hejdå!