Del 2

2 0 0
                                    

Jag hängde med händerna på plankorna. Fötterna hade jag doppat ner i vattnet och skorna hade jag lagt bredvid mig. Det var kallt, men det brydde jag mig inte om. Lite längre bort såg jag dock att sjön inte var så ensam trots allt. Det var 3 gräsänder som simmade där. Att ha lämnat mina släktingar och minnen nere i Stockholm kanske inte var så roligt, men om jag skulle få se det här varje eftermiddag var det väl inte lika farligt som jag tänkt mig...

Plötsligt hörde jag något. Jag vände mig om, men såg ingenting. Jag drog upp fötterna som jag dinglat i vattnet och tittade bakom mig. Hade jag bara föreställt mig? Medan jag grubblade över det jag nyss hört med osäkerhet ringde mamma mig.

"Var är du? Vi sa ju att du skulle vara hemma senast 7."
Hon lät orolig, vilket jag också var.
"Vad menar du?"
"Klockan är femton över 7?"
"Va?, sa jag och tittade på tiden. 19:16. Jag tappade bort tiden, sorry. Jag är påväg nu!"
"Bäst att du gör det... och... ring om det är något, okej?"
"Okej", svarade jag innan jag stängde mobilen.

Innan jag förstod vad som hänt skvättande jag bort vattnet från benen så gott det gick, tog på mig strumporna och skorna och började skynda tillbaka.

Skorna hade jag sparkat av. Jag kunde se tevens ljus från vardagsrummet längre in. Inne i sovrummet tog jag av huvtröjan och stoppade ner hörlurarna i sängbordet.
Knack knack knack hörde jag bakom mig
Mamma hängde vid dörren med armarna i kors. Pappa var bakom henne med armen mot dörrkarmen.

"Vi blev lite oroliga." Sa pappa och log lite halvslarvigt mot mig
"Ja, jag vet. Men jag lovar, jag visste inte att det hade blivit så sent. Det var så vackert, ni borde verkligen ha sett det!"

"Vi vet, vi vet. Varför tror du att vi köpte just det här huset?" Sa mamma och log hon också. "Vi vill bara att du är försiktig, det är skog överallt och vi vill inte att något händer, du vet, det där med att man ramlar och snubblar och vet inte vad man ska göra." Fortsatte hon.

"Mm", suckade jag ut.

"Det var bara det vi ville säga. Håll koll på tiden nästa gång bara, okej?" Sa pappa och kliade sig i sitt mörka skägg.

"Okej." Svarade jag. "Stäng dörren när ni går ut" sa jag och vände mig om igen.

Näckrosen 🪷Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon