Kapitel~15| hans död

49 6 0
                                    

LINNEAS PERSPEKTIV
Det hade gått två år sedan nu. Jag Engla och killarna saknade honom. Jag gick inte på hans begravning för en anledning han hade sårat mig. Han hade verkligen sårat mig då han lovade att inte ta dom sär tabletterna igen. Jag hade efter känt att jag skulle gått på hans begravning jag har fått skuld känslor. Jag hade inte kunnat släppa honom det var jätte svårt jag älskade honom för mycket. Det blev svårare för varje dag att vara utan honom. Det hade kommit upp jätte mycket bilder om det på sociala medier.

- Linnea kom du kan få en kram om du vill, sa ogge och sträckte fram sina armar till mig. Han visste nog att jag satt och tänkte på Felix då jag nästa. Alltid gör det.

- okej jag kommer, sa jag och gick till ogge. Jag och Engla hade inte slutat att vara med killarna det var så att vi hade kommit närmre dom på den sista tiden. Engla var fortfarande ihop med oscar och det var jag glad för. Dom var alltid så himla glada.

Vi alla satt nu där vid Felix grav. Jag satt och kramade om omar. Ogge kramade om Daria och oscar Engla. Vi hade tänt ljus och lagt ut blommor på hans grav. Hans grav var full av olika saker som fans hade gått ditt och lagt ditt. Ja och det hade ju gått bra för romansen för ogge och Daria iallafall dom hade gift sig för ca 1 månad sen bara. Jag tyckte att dom var jätte fina ihop. Oscar hade även friat till Engla så dom skulle ha bröllop om ca 3 månader efter att killarna varit i Amerika och haft lite olika spelningar. Dom hade blivit rätt så kända endån men rätt så mycket hade hänt när Felix dog dom hade fått ändrat jätte mycket av det eftersom att Felix var den som gjorde vissa saker i låtarna som dom andra inte kunde.

Jag Engla Daria och killarna bestämde oss för att gå hem till våran lägenhet som vi nu Bode i hela tiden. Vi hade sålt lägenheten i Jämtland och flyttat upp hitt eftersom det hade blivit lite nya saker som hänt killarna och Daria Bode också här typ hela tiden fast nu var lägenheten min Englas och Oscars. Ogge och Daria hade liksom flyttat ihop och då flyttade oscar också hit och Omar hade blivit så ledsen så att han hade sålt sin och Felix lägenhet och han bor med mig oscar och engla nu. Vi levde nu våra liv nästan normalt.

- men vad ska vi göra sen vi kan inte sitta här och gråta hela dagen ingen mår särskilt bra av det, sa oscar och reste sig från soffan.

- jag tycker typ att vi kan gå på bio eller något eller vad tycker ni? Sa jag och alla nickade. Vi gick till hallen och satte på oss våra skor och jackor det var rätt så kalt ute endån eftersom det snart var höst. Men det var endån inte så jätte kalt. Vi gick ut genom dörren och sedan ner till porten. Vi gick ut från byggnaden och mötte taxin som skulle köra oss till bion. Vi åkte taxin mot bion och jag satt bredvid omar. Bil resan var inte jätte lång så det gick snabbt att åka. Vi hoppade ut ur bilen och gick sedan in till bion. Vi stog vdi kassan för att köpa lite popcorn och lite godis m.m. Vi skulle se någon romantisk film och ingen klagade på det så vi satt nu inne i bio salongen och filmen började.

Jag känner hur våra läppar sluts och hur vi sedan sitter där i ca 30 minuter av filmen och nästan äter upp varandra. Jag gillade verkligen omar men inte på detta sätt men vi brukade endån göra detta rätt så ofta. Det var rätt konstig endån ingen av oss gillade varandra på det sättet men det var så mysigt att få pussa någon. Vi särade långsamt våra läppar och sedan lutade jag mitt huvud mot hans axel.

- Haha alltså ni gjorde den saken igen alltså Gud ni måste inse att ni gillar varandra ni måste typ inse det nu, sa Daria och skrattade.

- haha ni vet redan att det bara är mysigt att mysa ibland det behöver inte vara så mycket kärlek i det, skrattade omar. Och jag håller faktist med om det den här gången.

Vi gick nu ut till bilen som stod och väntade på oss. Vi hoppade in i bilen och jag satta mig bredvid omar. Vi satt bara där och hållde om varandra. Oscar och Engla satt och fnissade bak i bilen medan ogge och Daria satt och myste dom också. Jag tror alla var rätt så trötta speciellt jag. Jag känner verkligen att jag bara blir tröttare och tröttare hela tiden. Tillslut orkar jag inte att ha mina ögon öppna något mer.

- godmorgon underbara du, sa omar och kysste mig lätt på kinden. Han låg där och hällde om dig det kändes inte alls fel bara helt rätt. Fast jag började tänka på Felix när vi låg där det gjorde så ert brast inom mig.

- godmorgon socker topp hur mår du, sa jag med ett leende på läpparna jag var endån glad att ha honom vid min sida.

- jag mår bra hur mår du själv? Sa han och kollade in i mina ögon med hans fina bruna ögon.

- jag började bara tänka lite på Felix men det är lugnt, sa jag och sedan kramande han om mig och vi satt ihop våra läppar igen. Vi låg nu där i sängen och myste och bara hade det gött. Jag och omar gick ner till dom andra som satt i köket. Dom hade gjort pannkakor det påminner mig enu mer om Felix. Men jag måste sluta tänka på honom. Då det endån inte går att träffa på honom eftersom att han chillar med Jesus. Det är så svårt att glömma honom. "Men tänk såhär Linnea han sårad endån dig det var hans val att ta tabletterna det var inte ditt fel" men å varför tänker jag så om honom jag skulle varit där istället jag skulle inte lämnat honom själv. Jag känner hur tårarna börjar att koma ner för båda mina kinder. Jag reser mig snabbt upp och springer dör ifrån och låser in mig på toan. Jag sätter mig i hörnet emellan väggen och handfatet. Jag hör hur någon knakar försiktigt på dörren.

- Linnea kan du öppna dörren snälla det är Engla, sa hon med en mjuk röst jag reste mig långsamt upp och gick och öppnade dörren. Hon kom in i rummet och sedan låste hon dörren efter sig. Hon gav mig en stor mjuk kram. Det var alltid hon som gjorde mig glad. Men jag orkade inte med att folk skulle tro att jag inte kunde klara mig själv. Jag slet mig ur hennes famn och rusade ut från toan. Jag sprang ut till hallen tog snabbt upp min väska mina skor och sedan min jacka. Jag rusar ut ur lägenheten och ut på vägen. Jag visste vart jag skulle. Jag rusade mot tunnelbanan jag satte mig på en bänk och satte på mig mina skor och min jacka. Tåget kom bara en minut efter det jag klev snabbt på tåget och när jag hade satt mig ner tog jag upp min väska i mitt knä jag tog snabbt upp ett bara solglasögon och en mössa för att folk inte skulle känna igen mig. Och mössan var endån Felix då jag fick låna den när han fortfarande levde. Jag tog fram hörlurarna och sedan mobil jag satt på the fooos gamla låtar. Dom tänkte ändra namn men vi hade protesterat och sagt att Felix behövdes endån som en påminnelse där.

Jag var nu framme vid hans grav det var inga där det var bara jag. Jag tog fram en filt jag hade i väskan och satte mig sedan framför hans grav och såklart började jag gråta. Mina ögon fylldes av tårar och jag kände hur jag blev mer och mer lugnare. Det var något som lät det var Engla.

- gå här ifrån jag vill inte ha någon fucking hjälp från er längre! Skrek jag till engla och sprang där ifrån jag bara sprang och sprang men märkte inte att det var en stubbe där. Jag sprang rät in i den och sen ramlade jag bara rät ner i backen.

-----------------
Fortsätt läsa det kommer bättre saker 😊❤️

Vi kommer alltid älska er~tfWhere stories live. Discover now