Vi kommer alltid älska er~tf

Kapitel~40| saknad och älskad

(Oscars perspektiv)
Jag springer in i hotell rummet och kollar mig ivrigt runt. Jag känner hur tårarna börjar brinna och jag skriker. Jag lutar mig över en klädbyro i rummet och känner att jag satt handen på något. Jag reser mig upp och gnuggar mig i ögonen och ser att det ligger en lapp där med Felix mobil. Alla andra kommer in i rummet och jag bara kollar på dom och dom går fram till mig och jag börjar läsa lappen högt.

(Lyssna på say something)
"Kolla på min mobil har gjort en video ni kan kolla på..."

Förlåt för allt jag gjort mot er alla verkligen förlåt. Förlåt för det jag kommer göra nu men alltså mitt allt förstörde allt med mitt allt och orkar inte mer. Kan inte leva med detta. Förlåt snälla oscar och olly jag älskar er så jävla alltså ni har varit mina allt sedan jag var liten. Kör hårt nu med era underbara flickvänner dom ska vi ju inte ens parat om. Engla och Daria ni är såå underbara personer. Och omar... Snälla känn ingen skuld det är inte bara därför detta händer det sprack bara helt.... Linnea snälla du är mitt allt och har aldrig inte varit det snälla alltså Linnea vad som än händer jag älskar dig snälla gör inte för dåliga beslut. Tack alla för allt och mamma och pappa jag älskar er så jävla mycket och min familj jag kommer sakna er. Hejdå älskar er alla hejdå.. Älskar dig Oskar... Leta inte efter mig det är ingen mening.

Jag stängde av mobilen och kastade in den i vägen och sprang till sängen och började gråta direkt. Jag känner en hand på min rygg och jag slår bort den dirket. Hur kunde detta hända? Kommer jag seriöst aldrig få se min bästa vän igen? Hur är detta möjligt han var ju alltid så glad? Jag reser mig upp och ser att ogge står och kramar om Daria och sedan ser jag Engla sitta bredvid mig och bara kollar ner i sina händer med tårarna rinnandes ner för sina kinder. Jag tar tag i hennes händer och kramar om henne.
- Allt kommer bli bra jag lovar, säger jag och hon kollar in i mina ögon och sen så börjar hon gå till Linnea som sitter i en av hörnen helt ensam och kramar om henne. Sedan letar jag i rummet efter omar men jag hittar han ingen stans.

(Lyssna här på tee shirt)
Jag går ut från rummet och in i det andra och hör snyft från badrummet. Jag går till dörren men den är låst.
- Omar snälla öppna dörren, säger jag lugnt.
- Nnnneej, hör jag en darrig röst inne från badrummet. Jag går runt i rummet och hittar tillslut en kniv. Jag låser upp dörren och hittar omar sittande på andra sidan rummet mitt framför dörren. Han sitter som i en liten boll och jag går fram och kramar honom. Jag tar tag i hans händer och känner att dom är helt blöta. Jag kollar upp och sedan ner på dom. Mina ögon finner två samla handleder med blod som rinner från dom. Jag tar ett hårdare tag runt dom och kollar på omar som bara sitter där och kollar på mig. Han försöker snabbt dra bort dom men jag tar bara ett hårdare tag om dom och börjar krama honom igen.

Jag reser mig sedan upp och går och låser dörren. Jag tar tag i omars hand och ställer honom upp och går safta iväg till handfatet. Jag sätter på kranen och börjar sedan att skölja av hans handleder. Han rycker snabbt till men jag håller endån fast dom. Jag kan se på ena handen ett sår rätt ner från handleden mot armbågen men inte jätte långt. Sedan på andra kan jag bara se ett som troligtvis skulle vara på en blodådror men han hade misslyckats med det. Sen hade jag tagit en av dom vita handdukarna och lindat dom runt. Jag satte han på golvet igen och hämtade en första hjälpen bag och gick in till honom igen. Jag lindade in båda armarna som hade slutat blöda. Jag reste han up och satte på honom en munkjacka och gav han en sista kram och kolla honom in i ögonen.

- Snälla omar det är inte ditt fel snälla gör inte om detta igen jag vill inte förlora både dig och Felix jag gillar er för mycket för det men nu har det som hänt hänt och ingen kan ändra på det, sa jag och han nickade och kollade ner på hans armar jag höll i.