Vi kommer alltid älska er~tf

Mellan kapitel

Oscars perspektiv
Nu har vi kommit hem från Paris. Vi var där i ca 2 veckor efter det som hände med Felix. Det är så sjukt att det faktist har hänt. Jag sitter just nu i ett mörkt rum i mitt hem. Vi alla fick ledigt efter det som hände.

Jag har suttit i detta rum i 2 dagar och inte gjort något. Jag kan inte göra något heller. Jag har bara ingen lust att gör någon ting längre. Jag vill just nu bara ligga här inne och gråta.

Engla hade kommit hitt en gång men jag har bara varit så elak att jag iggat henne. Jag kan inte prata med någon känns det som.

Jag hör att dörren öppnas från hallen och att några personer börjar prata med varandra sen att dom stänger dörren. Jag hör sedan fotsteg som kommer närmare och närmare mitt rum. Sen hör jag en enkel knackning på dörren.

- Oscar.... Hör jag någon säga och jag ger inget ljud tillbaka
- snälla Oscar jag behöver dig just nu. Jag är lika ledsen som dig snälla öppna dörren, säger någon som jag nu fått fram är Engla.

Jag reser mig upp och hämtad nyckeln till dörren. Jag sätter in nyckeln i hålet och vrider om. Jag öppnar den och möta direkt av Engla som kramar om mig. Jag stänger dörren och vi går sedan till min säng. Man kan höra små snyftningar från henne. Jag sätter mig mitt emot henne och tänder min säng lampa.

- hur mår du? Frågar jag och kollar på hennes blod röda ögon som var fulla av tårar.
- jag tänker för mycket jag fattar inte något jag vet inte vart jag ska ta vägen... Jag är helt ensam, säger hon och sätter sina händer för ögonen och man kan höra små ljud.
- snälla jag kommer alltid finnas hos dig förlåt för att jag stängde dig ute igår jag vet själv inte vart jag ska ta vägen, säger jag.

- kom så hämtar vi mys saker, säger jag och hoppar upp ur sängen och sträcker fram mina armar till henne. Hon kramar om mig och hoppar upp på mina höfter. Jag bär iväg henne till köket där mamma står och diskar.

Jag ger henne snälla-vi-måste-vara-ensamma blicken och hon nickar och går ut ur köket. Mamma och pappa förstår mig verkligen just nu och det är så skönt. Jag sätter ner henne på en stol och går sedan till kylskåpet.

Jag tar fram två stycken cider och två Redbull och stänger sedan kylskåpet sedan går jag till ett utan skåpen och tar fram nutella och choklad. Jag tar fram jordgubbar och lägger ner allt i en korg. Jag tar hennes hand och leder henne till mitt rum.

Jag ställer ner korgen och släpper hennes hand och går till toan och hon följer snabbt efter. Jag låser dörren om oss och börjar klä av mina kläder innan jag hoppar in i duschen. Hon sätter sig ner på golvet och bara kollar på mig.

- snälla sluta kolla på mig sådär det känna obehagligt, säger jag och ger henne ett litet flin.
- men jag tycker om det jag ser, säger hon och små skrattar.
- okej du får väll kolla på min snygga kropp da, säger jag och småskrattar.

Nu sitter vi i sängen ner krypta med en varsin stor t-shirt och med underkläder. Vi hade tagit fram en dator och massa kuddar, filtar och täcken. Vi hade gjort iordning all mat och sånt och bara satt och myste med varandra.

Omars perspektiv
Jag sitter just nu hemma i soffan och väntar på att ogge ska komma hitt. Jag sitter redan här med Linnea och daria.
Linnea hade jag mött ute när jag skulle gå och möta Daria då hon hade börjat gråta jätte mycket så jag tog med henne hem så kom Daria hitt själv sen. Vi alla fyra skulle mötas här för att bas prata om allt som helst och bara ha en mys kväll tillsammans.

Jag hör hur det knackar på dörren och att den öppnas och snart är ogge här inne också med allt snacks. Han sätter sig bakom daria i samma ställning som jag och Linnea. Vi sitter sedan och bara pratar om allt mellan himmel och jord men mest om bandet och Felix.

En sak som dom började prata om var att skada sig själv och jag stelnade snabbt till och tog min hand och greppade den runt min handled. Sedan Felix dog så har jag inte alls mått bea jag har skärt mig en hel del faktist. Jag har haft så extremt mycket skuld känslor efter det så det är helt sjukt.

Jag känner hur jag börjar må sjuk illa och jag reser mig snabbt upp och springer till toan och låser den. Jag sätter mig på golvet och öppnar toa locket. Och spyr jag kan sedan höra röster och steg som kommer närmare. Jag känner hur tårarna bara forsar ner från mina kinder och en röst ute ifrån

- Omar snälla gör inte så mot dig själv...

---------------------
Det var det kapitlet kanske kommer ett till innan jag avslutar boken ☺️