drömmarnas stad

Kapitel 1-Lisa

Solen pressade fram sina strålar igenom persiennen. Klockan var bara 5 på morgonen men Lisa var vaken ändå. Hon satt suckandes i sängen och kollade ner på sin mobil. På den senaste tiden hade hon vaknat tidigt nästan varje dag, även om hon hade vart ute sent på kvällen. När Lisa väl har vaknat somnar hon aldrig om. Det har alltid varit så. Hennes föräldrar blev väldigt irriterad på henne när hon var liten eftersom att hon jämt vaknade tidigt och väckte dem. De sa alltid att hon skulle somna om. Men hon hade inte tillräckligt med tålamod för att ligga i sängen och försöka att somna.
Hon kollade på haul efter haul. Kläder var verkligen hennes kärlek. Hon var uppvuxen i en stor familj där märkeskläder inte var den högsta prioriteringen. Eftersom att hennes mamma, Sandra jobbade på Kappahl och det blev självklart att varje gång någon i familjen behövde eller skulle ha nya kläder, då var ju Kappahl dit de skulle. Som barn hade Lisa endast kläder därifrån. Men när hon blev äldre så var det andra butiker som lockade.
Hennes mamma hade frågat för en vecka sedan vad Lisa önskade sig i present till studenten. Hon sa att hon inte riktigt visste, fast egentligen så har hon suktat efter en triangl bikini i evigheters tid. Men hon visste att hennes mamma skulle tycka att 90 dollar för en bikini skulle vara för dyrt. Fast en Daniel Wellington klocka skulle inte skada eller en odd molly kofta, dom är ju så söta.
Efter en stund var klockan 6 och hon hörde hur hennes mammas alarm tjöt på nedervåningen. Som en 5-barns mamma så gäller det att gå upp i tid för att gör iordning frukost, se till så att alla vaknar och kommer iväg till skolan. Lisa var det äldsta syskonet. Hon var 18 år och var det enda barnet som hade Sandras gamla man som pappa. Det förklarade varför hon var det enda barnet som hade tunt och rakt hår. Hennes låtsatspappa Peter har underbara gener med tjockt och fluffigt hår. Någonting som alla världens hårprodukter aldrig skulle ge Lisa.
Efter ett tag gick hon upp ur sin lilla 90-säng. Hon kunde inte komma ihåg hur länge som hon hade frågat om en ny säng men Peter brukade ofta säga något i stil med:
"Snart, nästa gång vi åker på Ikea så ska vi kolla på det", "Lisa, vi ska fixa det!" eller "Hehe, vad är felet med den sängen?". Inget illa menat mot Peter men han var inte alltid den snabbaste på att lösa saker. Men det är väl därför hennes mamma träffade honom. Lisas pappa hade vart en man med stora kontrollbehov och skulle ha allting uppstyrt. Med Peter så gick allting som det gick. "Ska vi åka bort i vinter? Vi får se. Ska vi kanske bjuda in någon på middag ikväll? Vi får se."
Lisa satte sig vid det gamla sminkbordet som hon hade fått ärva av hennes mormor. Hon kollade in i spegeln och såg ett trött och grått ansikte. Påsarna under hennes ögon var mörkare än vanligt och hennes pormaskar var stora och hemska. Hon tog upp sina fingrar till näsan, beredd på att klämma till och få ut allt hemskt. Men hon insåg att det bara skulle leda till några fruktansvärda finnar.
Hon började sminka sig och tog fram hennes läppstift från sin lilla gömma. Om hon inte skulle lägga undan dem så skulle hennes 3-åriga lillasyster använda dem som pennor.