I'll take care of you

Kapitel 4

Madeleine's perspektiv
Några dagar senare följer Leon med mig hem med ett uppdrag om att göra han till en självsäkrare person. På vägen hem pratade han bara på om hur uppspelt han var över hans "make over" som han insisterade på skulle göras. När vi kommer hem sätter vi oss ner på sängen och han pratar på om allt o inget. Men ingenstans värkar han intresserad av vad jag tycker o tänker.

Vi åker ner till stan för att hitta en ny stil, som han kallar det.
Han provar massa kläder och när han kommer ut ur omklädningsrummet //shiet långt ord// för säkert tjugonde gången ser han sig i spegeln och ser triumferande på sig själv, själv tycker jag det ser löjligt ut. Det är svarta läder byxor med massa hål i och en svart T-shirt med en svart läder jacka över. -Vad tycker du? Frågar han mig men det ser inte ut som att han bryr sig överhuvudtaget. Sjukt snyggt säger jag och ler, men han ser inte ens på mig utan ler ännu en gång mot sig själv i spegeln.

Efter ytligare 2 timmar drar han med mig till närmaste frisör, men han vill inte att jag ska se när han färgar, han vill att det ska bli en överraskning. Jag bara nickar och sätter mig i närmaste soffa. När jag sitter där i ungefär 3 timmar tänker jag för mig själv att jag egentligen inte hjälpt honom någonting. Vilket får mig att börja fundera. "Är han så ensam som jag tror? Och har han verkligen inget självförtroende som helst? "
Jag vaknar ur mitt dagdrömmande av att någon petar mig på axeln - hejsan där hör jag en mycket välkänd röst säga. Jag suckar tungt för mig själv, hej Hampus säger jag kaxigt tillbaks. -varför så tuff lilla vän? säger han med sitt välkända flin lekandes på läpparna.
Vad fan tror du Hampus? Du seriöst sparkade mig i bakhuvudet? Hu jävla sjukt är inte det?
- han tittar ner i sitt knä med en orolig blick, som om han glömt?
-just det förlåt för det jag vet inte vad som hände, jag blev bara så jävla arg på den där Leon, han är inte som du tror Madeleine säger han med en blick som inte går att tyda men jag tycks se lite sorg i hans ögon. Jag är inte heller som du tror, jag vill berätta, men jag kan inte säger han med en sorgsen röst. Men seriöst innan jag började i skolan hade Leon ledar karaktären om man säger så säger han med ett lite ledsamt ansiktsuttryck. Men det ansiktsuttrycket förändrades snabbt.
När man pratar om trollen, säger han med ett elakt flin på läpparna, men jag kan inte släppa blickarna han precis gav mig. Men när jag tillslut ser upp på Leon tappar jag nästan hakan, jag ställer mig snabbt upp utav förvåning och nästan skriker "va fan har du gjort??"
Hans hår har nu gått från ljusblont till nästan svart, men han bryr sig inte över vad jag precis sagt utan ser istället flinandes ner på Hampus där han fortfarande sitter flinandes i den svarta soffan, - vad gör äcklet här frågar Leon utan att ens ge mig något intryck av att han faktiskt lyssnat på vad jag sagt och flinar ännu större en vad han gjorde för mindre än en minut sedan.
Jag måste gå nu, hör jag Hampus röst muttra bakom mig, det värkar nästan som om han tog åt sig av vad Leon precis kallat han för "äcklet".
Jag vänder bak min blick mot han, jag ser lite oförstående på han. Okej, men vi ses väll i morgon? frågar jag så vänligt jag kunde med förhoppningar över att han inte är den personen han visade sig vara för några dagar sedan, och ser upp i hans vackra blå ögon.
Han ser undrande på mig med beröm i blicken - jadå säger han tillslut med en vänligt röst och jag hör Leon fnysa i mitt öra.
-
-
-
-
кαиѕкє ιитє єтт ѕå∂äя ʝäттє ℓåиgт кαριтєℓ ѕσм ʝαg ℓσνα∂є, мєи ʝαg föяѕöкєя νєякℓιgєи😘

/////////
мєи ʝαg ту¢кєя кαиѕкє αтт ∂єииα нιѕтσяια gι¢к ℓιтє föя fσят fяαм??
єℓℓєя нαя ʝαg fєℓ?
кιкα gäяиα мιg σм ∂υ нαя ι∂éєя,
ѕкυℓℓє υρρѕкαттα ∂є ∂ʝυρт❤️
Kik : izabelle.foooer
-
нσρραѕ иι gιℓℓαя кαριтℓєт σ¢н σм иι göя ∂єт вєяäттα gäяиα föя єяα νäииєя σѕν 😘
///
ѕєѕ иäѕтα gåиg αℓℓα вαвєѕ😋