From the first message ~ o.r

Kapitel 1

Mitt hår var blött och hängde livlöst runt mitt ansikte. Det var i mitten av November och jag hade tänkt föna håret efter mitt simpass men jag hade inte tid. Jag behövde verkligen hinna med denna bussen annars skulle jag inte hinna säga hej då till Hampus, min tre år äldre brorsa, som skulle till Frankrike som au pair i ett år.

Jag kom fram till busshållplatsen med en minut till godo. Snabbt tog jag upp mobilen för att ändra låt och kolla instagram lite snabbt. Som vanligt så hade inget nytt hänt. Med en suck stoppade jag ner den i fickan. Det började snöa och de vita flingorna landade i mitt ljusbruna hår som nu antagligen var som istappar. Mina händer stoppade jag ner i jackfickorna då jag inte hade vantar på mig. Glömmer alltid de hemma. En lättad suck lämnade mina läppar när bussen blev synlig och jag tog snabbt upp mitt busskort. Bussen kom snabbt fram och öppnade dörrarna för mig. Värmen omfamnade mig när jag steg på och jag log mot busschaffören. Jag hittade fort en plats och satte mig ner.

45 minuter senare öppnade jag min ytterdörr och möttes av tårar och kramar. Mamma hade armarna hårt virrade runt min 19 åriga storebror som tafatt kramade henne tillbaka. Jag skulle tro att hela hans eftermiddag hade sett ut just så här.

"Okej mamma. Jag lovar att skypa med dig varje dag. Du kommer inte ens märka att jag är borta. Du har ju pappa och Skylar." Hans försök att lugna min mamma fungerade inte ett dugg utan mamma kramade bara om honom hårdare. Jag skrattade åt hans obekväma min. Han blängde på mig och räckte ut tungan åt mig. Jag skrattade bara ännu mer.

"Lena, kom nu, annars krossar du vår stackars son." En suck hördes och mamma släppte taget. Hennes kinder var blöta av tårar och hennes blonda hår klibbade fast sig på hennes kinder.

"Vi skypar varje dag. Okej?" Mamma nickade lite och Hampus pussade henne på kinden. Han gav pappa en brohug vilket jag flinade åt. Hans ögon vändes till mig och innan han visste ordet av så hade jag kastat mig över honom. Jag virrade mina ben om hans midja och han höll mig uppe. En ensam tår tog sig nerför min kind och jag snyftade till.

"Du får se till att hälsa på när du kan." Viskade jag. Han släppte ner mig.

"Självklart." Sa han och pussade mig på pannan. "Jag måste dock gå nu om jag ska hinna med planet." Jag nickade. Han tog sin väska, kramade om mamma en gång till och lämnade sen huset med pappa som skulle skjutsa honom till flygplatsen. Jag kollade på mamma som bar en ledsam min.

"Kom, vi ska ha en myskväll." Jag tog tag i hennes hand och ledde henne till soffan. Sen gick jag ut i köket för att fixa popcorn och dricka. Medan popcornen fixades i mikron tog jag upp mobilen ett tag. Det var då jag såg att jag hade ett oläst meddelande.

Okänd

21.16

Ey bro! Fixa godis oxå, har inget kvar

Jag kollade förvirrat på meddelandet. Någon hade antagligen skickat fel.

Skylar

21.17

Du har nog skickat fel :) har snacks här hemma men de kommer tyvärr hamna i min mage

Jag tryckte på skicka och låste min mobil. Mikron plingade till, tecknet på att popcornen var klara. Snabbt hällde jag i dem i en skål och gick ut och satte mig hos mamma som hade satt på en film. Twilight fodralet låg på bordet och jag flinade. Det var mammas absoluta favorit film. Min mobil vibrerade.

Okänd

21.29

Oj, sorry xD det där var menat för min kompis.