Country girl and bad boy

Kapitel 2

Jag band fast Kira och Bill i ett träd och vi gick fram till vattnet.

Jag tog av mig mina stövlar och ställde dem på en bit in på stranden. Sen gick jag i vattnet och doppade fötterna, inte högre än knäna.Det var rätt ljummet. Jag kollar bak på Max som bara står där och kollar på mig.

- Ska du inte i? Frågade jag.

Han skakade på huvudet och jag gick tillbaka till honom. Från ingenstans så kom en sten ivägen så jag snubblade. Jag var precis på väg att ramla i det grunda vattnet men kände aldrig vattnet mot min hy. Jag öppnar ögonen och ser Max, som tydligen hade hunnit fångat mig.

Jag tog mig ur hans grep och ställde mig upp. Kan man vara klumpigare?

- Tack... Sa jag segt och generat.

- Ska vi dra tillbaka? Frågade han.

Jag nickade. Jag satte på mig mina stövlar och vi gick till hästarna. Max klarade sig själv upp på Bill och jag satte mig på Kira och vi började trava hem.

När vi var framme så släppte vi dem i hagen och sen gick vi och letade efter mamma och hans pappa.

Vi mötte upp dem i köket.

- Hej! Sa mamma.

- Hej! Svarade jag.

- Har ni ridit? Frågade hon och kollade på Max som fortfarande hade hjälm på sig.

- Haha Aa! Sa jag och hjälpe Max med att ta av hjälmen.

- Det är så här att Max ska bo här i ett tag! Sa mamma kollade på mig.

- Hur länge? Frågade jag.

- Ett tag, vi vet inte riktigt än! Svarade hon och kollade på Maxs pappa och han nickade.

- Vart ska han sova? Frågade jag bestämt.

- Vi har inget rum fixat just nu, så vi tänkte att han kunde sova med dig! Svarade hon.

- Va? Sa jag chockande.

- Ja det är bara att ta in en madrass! Sa hon.

- Men... Sa jag och kollade på mamma.

- Inga men! Sa hon.

- Hjälp Max med hans väskor upp till ditt rum nu! Eller ska jag säga ert rum! Sa hon.

- Nej, snälla kalla inte de! Sa jag irriterat.

- Gå nu! Sa hon och jag gjorde som hon sa.

Max öppnade bakluckan på bilden och hade med sig tre resväskor. Shit, hur mycket behöver en kille egentligen ha? Jag tog en resväska och han tog de andra två. Vi sa inget påväg in till huset igen.

- Kom så visar jag vägen! Sa jag och han följde efter.

Jag öppnade dörren till mitt rum och vi gick in.

- Du kan ställa dem där! Sa jag och pekade mot en vägg.

Han ställer sina väskor där. Jag sätter mig på min säng och han står och kollar runt i rummet.

- Inte värsta dröm rummet! Men det räcker! Sa jag och han gick till mitt fönster och kollade ut.

- Det är annorlunda! Är van med mer modernt, men det ser faktiskt mysigt ut! Sa han och det gjorde mig glad.

- Tack! Om det var menat som en komplimang alltså! Sa jag och reste mig upp och tog några steg till fönstret där han stod.

- Vad vill du göra? Frågade jag.

Innan Max han svara så hörde jag mamma ropa på mig.

- Vänta! Sa jag och gick ut till rummet och frågade mamma vad det var.

- Jag sticker och gör ett ärende! Sa hon.

- Okej! Sa jag!

- Är hemma om ca 3 timmar! Sa hon och vinkade adjö.

Jag vinkade tillbaka och gick tillbaka till mitt rum där Max väntade.

Max kollade frågande på mig.

- Hon skulle bara iväg på nått ärende, hon är tillbaka om några timmar! Sa jag och han log av nån anledning.

- Hur många? Frågade han och tog ett steg närmare mig.

Jag satte mig på min säng och kollade på honom.

- Typ 3, sa hon! Svarade jag.

- Okej! Sa han och tog ännu ett steg mot mig.

- Vadåra? Frågade jag.

- Undrade bara... Sa han segt och stod nu framför mig.

Han tog av sig sin kostym och kastade den på hans väskor. Jag satte mig längst in i sängen och han kom bara närmare.