kapitel 4 - Taggad

121 6 2
                                    

Doktorn sa att det inte va så allvarlig med Misty. Hon hade fått en lätt hjärnskakning, om hon får vila i en vecka går det över.

"Två veckor efter"

Jag har anmält Misty till en hopptävling på 90 cm som är på söndag. Jag e lite nervös för jag har inte ens ridit henne ännu.

Jag tar på mig en rosa mössa, reflex jacka, vantar, vinter skor och ett par reflex byxor. Det är ju 2°C ute och jag fryser väldigt lätt.
Misty står inne i stallet och gnäggar på mig när jag kommer så jag ger henne en morot.
- Hej gumman, ska vi rida lite va?
Jag gör i ordning henne och leder sedan ut henne i manegen. Vi ska hoppa så Emilia är där och hjälper till med hindrerna. Jag börjar skritta fram Misty och ställer lite i hörnen.

Jag börjar trava igång henne på halv långa tyglar, hon är väldigt pigg idag. Jag kortar upp tyglarna och travar över ett par bommar.
- Bra tjejen! Viskar jag.

Efter ett tag kommer mamma in i manegen. Hon öppnar dörren utan att tänka sig för att jag är där inne. Så den gnisslar till och Misty blir livrädd.
Hon hoppar till och skenar iväg snett igenom hela manegen, sedan kommer det en vägg framför henne så att hon tvär vänder, och jag flyger in i väggen.
Mamma springer fram till mig och frågar hur jag mår samtidigt som Emilia försöker fånga in Misty..
-

Jag mår bra!! Skriker Sofia argt.
Hon går fram till Misty och tar tag i hennes tyglar samtidigt som hon hoppar upp.

Hon galopperar på volten ett varv sedan över bommarna, lite suddigt. Men det gick bra.

Jag styr mot ett hinder som är på 60cm. Hon hoppar väldigt långt innan, så jag tappar stigbyglarna över hindret.

När jag landat tycker Misty nog att jag satt lite konstigt i sadeln eftersom jag halvt låg på hennes nacke, hon drar iväg i värdens "kareta" hon kändes som en galopphäst.. Och så plötsligt skjuter hon ut benet och tar ett skutt rakt upp i luften med ett till bocksprång. Jag flyger rakt över Misty och rullar ner i sanden.

- DETTA KOMMER ALDRIG GÅ!! VARFÖR KAN JAG ALDRIG FÅ EN VANLIG HÄST!!?? skriker Sofia.

- Ta det lugnt... det va inte Misty's fel, du tappa ju stigbygeln och balansen, kom igen nu så testar vi igen! säger linda uppmuntrande.

Sofia tar tag i Misty och hoppar upp igen. Styr mot det gröna hindret som ligger på 60 cm, trycker i skänklarna och så är de över hindret. landar snällt och försiktigt.

-YESSS!! Sofia far upp med armarna i luften, shoar och shimar som om hon har vunnit VM eller något. Hon klappar om Misty på hennes svettiga hals. Linda höjer hindret till 80 cm. Jag travar på fyrkantspåret och försöker få ner Misty i form. Smackar på och lägger till skänkeln, och vi for iväg i galopp. Styr mitt på hindret, Misty känns lite osäker och är på väg att stanna. Jag tar fram tyglarna så långt på halsen som det går och trycker in skänklarna samtidigt som jag skänklar på. Hon hoppade över det, och väldigt långt över, hon hoppade säkert 1.30!!

Sofia är så lycklig, och längtar mer än någonsin till tävlingen på söndag!!

Kom igen, Misty!Where stories live. Discover now