BAD OR GOOD?

Kapitel 11

Elins pov
Omg vad håller jag på med?!
"Hallå" hör jag någon säga
"Pizza budet" säger jag.
"Haha du Elina pizza budet brukar inte ringa hem till folk vet du" säger Cameron och skrattar på andra sidan telefonen
"Ne okej meen iallafall" smart jag är hehe
"Okeej men varför ringde du mig?" Frågar han
"Jag försöker vara trevlig och ringer"
"Nej men på riktigt Elina" säger han
"Okej jag hade tråkigt och tänkte ja vi ringer Cameron men det värkar inte va en så bra idée" säger jag
"Jodå kom hit vetja" säger han som om det vore självklart.
"Okej" säger jag lite för hastigt och lägger på.
Oh god vad gör jag vart var han ens jag tror han bor i rum 209. Jag tar på mig mina vita covers och går ut i korridorerna jag bor själv i rum 145 så jag måste gå upp en våning när jag är framme knackar jag på dörren knack knack ut kommer en tjej med lite för mycket läppstift och säger
"Hej vad vill du jag har saker att göra" säger hon och en kille med bara kallingar kommer också
"Hehe jag bara undrar vart Cameron jag menar cam bor" säger jag sådär jätte awkward
"Cam bor där" säger hon och pekar på dörren bredvid hennes egen
"Okej tack förlåt att jag störde vad ni nu höll på med hehe" säger jag och blinkar med ena ögat
Och dem stänger dörren direkt rakt på mig
Jag knackar sedan på Camerons dörr
"hola amigoo" säger Cameron när han öppnar
"Bonjour"säger jag glatt och går in i rummet när jag kommer in ser jag även Max stå där och kolla
"Tjena Max" säger jag.
"Heej Elina" säger Max. Okej nu blev det lite stelt. Utan att tänka mig för hoppar jag i någon av deras sängar och ropar högjut
"Wihooo" båda kollar på mig Cameron brister ut i skratt medan Max kollar på mig med en wtf min
"Vad?" Säger jag och sedan brister han också ut i skratt.
Vi alla sitter och pratar ett lågt tag och mitt i ett samtal kollar jag på klockan och säger klockan är redan tio över tio
"Fis jag har inte ätit än" säger jag
"Inte vi heller jag är vråååål hungrig"säger cam "vi går till Max och äter en hamburgare" säger jag och kollar på Max
"Vad kollar ni på" säger Max
"Vadå ge oss våra hamburgare" säger Cameron
"Haha kul där är det nu man ska börja skratta" säger Max och jag och Cameron börjar så klart skratta
"Nä men vi kan gå till Donken på andra sidan gatan"
"Visst" säger vi och tar oss framot med hjälp av våra ben nej du vet med hjälp av våra magar fast det är klart utan dem skulle vi faktist inte kunna gå heller tänker jag och skrattar åt min egen lilla konstiga tanke
"Vad skrattar du åt" säger Cameron
"Nej bara åt min egen tanke om att vi tar oss fram med våra ben och inte våra magar" säger jag
"Okej påminn mig om att alldrig mera fråga om vad du skrattar om" säger Cameron och får ett alldeles för sött leende på läpparna åh vad han är snygg asså jag kan knappast slita ögonen från honom.
Vi går in på donken och beställer mat jag går och hämtar en dricka och sätter mig vid ett bord. Efter ett litet tag kommer killarna och sätter sig mitt i mot mig det är helt tomt där inne.
Vi börjar prata om gamla minnen och kantigt nog är Cameron inte så inne i samtalet det är mest jag och Max som pratar ash Cameron är säkert bara lite trött när jag tänkte på det kom jag på att vi hade suttit där rett länge jag kollar på klockan
"oh jösses klockan är redan 10 kvar 12"
"Oj vi borde nog gå och lägga oss" säger Cameron
"Ja" säger Max. Max går direkt till deras rum men Cameron följer med mig till mitt rum så jag slapp gå ensam
"Tack Cameron det har varit jätte trevligt" säger jag
"Tack själv eller nåt"säger han och kliar sig i nacken
"Det får vi göra om" säger han visskar han i mitt öra och pussar mig lätt på kinden med det sagt går han iväg mot sot eget rum jag står fortfarande kvar i dörrkanten och rodnar
Jag borstar fort tänderna byter om och somnar med ett leende på läpparna.