Kapitel 12

28 2 2
                                    

Elinas pov
Det var lördags kväll och jag skulle nu gå till gymet helt ensam hoppas att ingen är där tänker jag. När jag kommer märker jag direkt att jag är helt ensam där och jag ställer vatten flaskan på bänken går på rullbandet och börjar springa jag sätter i hörlurar och sätter på min tränings lista och efter som jag va helt ensam där börjar jag sjunga så högt jag kan och snacka om att det är svårt att träna och sjunga samtidigt
"I WAS SO STUPID FOR LETTING YOU GO BUT I-I-I KNOW YOURE STILL THE ONE, YOU MIGHT HAVE MONED ON BUT I-I-I KNOW YOU'RE STILL THE ONE" sjunget jag högt till min favvo låt just nu.
Just då känner jag en hand på min axel. jag blir så rädd att jag ramlar av rullbandet och börjar blöda näs blod jag kollar upp på denna någon och gissa vem det va jo den killen jag absolut inte ville att det va jo Cameron Dallas Ne jag skoja bara det var cam Cameron som sto och skratta åt mig sådär ja jätte högt
"Vad gör du" frågar han och skrattar ennu lite till
"Tränar vad ser det ut som?!" Säger jag med en duh röst
"Aa mer som en halv död katt som försöker sjunga"säger han och skrattar han tar fram sin hand och hjälper mig upp från golvet och efter som jag fick näsblod tog han mig till första toalett fortfarande hand i hand han har ut massa papper från toalettpapperet och ger det till mig
"Du är så söt" säger han och ler mot mig jag rodnar lite för mycket men som tur är så kanske han inte ser det på grund av allt toapapper jag har vid näsan men såklart såg han det
"*flämt* du är en rådnare "säger han först bara bitch blickar jag honom sen brister vi båda ut i skratt. Efter ett tag ställer jag mig på ett rull band med Cameron efter mig
"Kollar du på min röv" frågar jag honom med ett stort flin på läpparna
"Nej varför skulle jag det liksom"säger han
"Okej okej om du säger det så" säger jag och har det stora flinet kvar på läpparna
Vi ställer oss på var sitt rullband sen kör vi lite allsång på två pers jag det är ju alltid kul efter kanske en timme av både spring gång sång och prat så går vi av våra rullband vi tar på oss våra ytterkläder, jag menar det är endå november det är kaaalt ute. Sen går vi tillsammans till mitt rum där står vi ennu en gång
"Vill du ha lite mat?" frågar jag honom
"Vad blir det madam" säger han med en sådär röst man tänker att typ gamla kungar pratar
"Det blir spaghetti och köttfärssås" säger jag med samma röst
"Aa men det kan jag väll göra då, jag lovar att Max inte har lagat nått endå" säger han me samma röst
Vi lagar maten, han var faktist väldigt duktig på att laga mat han gav mig många bra tips, sen satte vi oss och åt
"Mmm va Gott du borde komma hit och laga mer mat"säger jag till honom
"Tackar man tackar" säger han
"Vart har du lärt dig ifrån" frågar jag sedan
"Min mamma dog när jag var 13 kanske och pappa blev deprimerad så jag har helt enkelt fått laga mat själv efter som min pappa aldrig var gjort det åt mig eller jo han gorde det när jag va liten men aa du fattar nog vad jag menar" säger han
"jag är ledsen" säger jag
"Det är lugnt nu" säger han och ler mot mig
Vi fortsätter äta vi pratar som vanligt efter en stund går han han ger mig en puss på kinden och får jag somnar med ett leende på läpparna... Igen..........

Yayımlanan bölümlerin sonuna geldiniz.

⏰ Son güncelleme: Feb 05, 2016 ⏰

Yeni bölümlerden haberdar olmak için bu hikayeyi Kütüphanenize ekleyin!

BAD OR GOOD?Hikayelerin yaşadığı yer. Şimdi keşfedin