Idag vaknade jag tidigt. Jag gick i duschen och borstade tänderna mycket noggrant. Jag kände för mig att den här dagen kommer bli världens bästa. På lördag är det disco och jag väntar såå till det. Efter jag borstat mina tänder klädde jag på mig och gick och äta mina frukostflingor. Idag var det väldigt kallt ute och den kalla blåsten blåste in i min skjorta och vid det tillfälle hatade jag detta usla land såå mycket. När jag kom in på bussen mötte jag honom. Nejj, inte idag. Varför måste han ha kommit just idag med samma buss, varför kunde han inte ta metron som vanligt. Mina kläder är bara såå fula. Jakob frågade om jag ville sitta bredvid honom och jag sa inget utan satt mig bara tyst ner bredvid honom. Jag kände mig så dum när jag inte sa något så jag fick ur mig ett tyst "hej". Jag kan inte fatta att han frågade om jag vill sitta bredvid honom. Vad har hänt, har han blivit en utomjording?
När vi skulle stiga av bussen sa jag inget utan sprang ut från bussen till mina kompisar och sa inget till varken honom eller mina kompisar. Jag ville inte berätta för mina kompisar för de skulle bara fråga en massa jobbiga frågor och sedan försöka flirtta med honom. När vi kom till skolan satte jag mina böcker i mitt skåp som fortfarande var råddigt och gick på timme. På timmen kunde jag inte sluta tänka på honom. Var han kär i mig? Skulle han bjuda upp mig på discon? Skulle han fråga chans på mig? Alla dedär tankarna flög runt i huvudet på mig fast jag inte skulle ha viljat. Du kan aldrig gissa vad som hände på rasten. Jag hatar mitt liv. Jag föll rakt i en ler pöl och mina byxor blev dyr blöta så jag hamnade gå runt i skolan hela dagen och se ut som om jag hade kissat på mig. Alla, ALLA skrattade åt mig. Sååå pinsamt. Jag går INTE till skolan imorgon. Ingen chans. Aldrig.
När jag kom hem gick ner. Jag trodde att ingen var hemma men när jag gick ner satt han där. Min lillebror satt där och skrattade åt mina byxor. Jag trodde att han aldrig skulle sluta skratta. Då blev jag såå störd på honom att jag slog till honom men ångrade det genast eftersom jag visste att han skulle skvallra till pappa och han skulle ta bort min telefon för två dagar. Så nu är jag då utan telefon. Varför tar han aldrig bort hanns telefon när han slår mig det är sååå orättvist att jag bara vill slå någon. Dessutom får han mycket mer saker ellr pengar än mig. Vi är inte så speciellt rika så vi får inte så mycket men då och då får vi och då är det typ bara 5 eller10€. Min lillebror får typ hela tiden men jag måste alltid vara den förståndliga och inte fråga efter pengar eftersom jag vet att vi inte har så mycket.
Imorgon är det Fredag, äntligen. På veckoslutet skall jag med mina kompisar och shoppa hoppas det blir kul. Hejdå!!!!
