Det var alldeles tyst och stilla. Det ända som hördes var vinden susa och våra andetag. Jag vände huvudet mot Harry för att se hans reaktion. Han såg helt mållös ut och det var precis vad jag hade hoppats på.
"Wow, det är verkligen-"
"Vackert, jag vet." Log jag. Han log tillbaka och vi satt i tystnad och kollade på solnedgången.
Precis som du.
ESTÁS LEYENDO
Text Me | l.s
FanfictionFrån; Okänd Ska vi ses? 01:27 Till; Okänd Vem fan är du? 10:22 Från; Okänd Äsch, glöm det. 10:30
