Dream world

~5~

Jag var i skogen, i Himes rike "Cadent" igen. Han satt bredvid mig och log.

- Hej, sa jag.

- Hej.

Längre bort såg vi några rådjur, med stora, ståtliga horn. De kom närmare oss.

- Är de inte rädda för oss? frågade jag förvånat.

- Nej, varför skulle de vara det?

- Vet inte... svarade jag.

Tillslut stod de mindre än en meter ifrån oss. Hime sträckte fram handen och rådjuret luktade på hans hand. Han klappade sakta hans nos och såg så lycklig ut. Det såg ut som han trivdes mycket bland djuren. Jag testade också att sträcka ut handen och jag klappade det andra rådjuret.

- Jag har aldrig klappat en rådjur förut, sa jag glatt.

- Jaha? Rådjur som är så snälla.

- I min värld är de rädda för oss, berättade jag, för att folk skador dem.

- Vad hemskt, sa han förvånat.

Det tyckte jag med.
Då gick rådjuren iväg för att vandra vidare.

- Berätta mer om din värld, sa Hime nyfiket.

- Den är inte alls lika vacker som den här, berättade jag, den är hemsk och vacker. Det finns krig och barn som svälter, men det finns människor som försöker rädda allt också.

- Jaha, det låter ju annorlunda.

- Varför finns bara du här? frågade jag.

Han var tyst en lång stund. Det kanske var ett känslig ämne, men jag ville gärna veta.

- Alla försvann till en annan värld, men jag vet inte vilken, kanske din, svarade han.

Jag tyckte synd om honom.

- Men det är skönt att du är här, sa han och log.

Han var min drömprins. Men det var ju som sagt bara en dröm, trodde jag iallafall.

Han lutade sig fram och kysste mig.

- Lämna mig inte, sa han sen och kollade lyckligt in i mina ögon.

Då vaknade jag, det var lördag.
"Neeeeeejjjjj... Just när allt var så braaa!" tänkte jag ledsamt.
Då märkte jag att Christoffer låg på golvet framför soffan. Helt plötsligt vaknade han och jag låtsades sova. Han gäspade och gick sakta in i badrummet.
Jag gick in i köket för att göra frukost. Jag försökte rosta bröd, men då gick brödrosten sönder. Christoffer skulle kanske bli arg, så jag blev lite rädd. Han kom in i köket med sin morgonrock.

- Brödrosten gick sönder, berättade jag oroligt.

- Okej, men jag kan göra min frukost själv.

- Va? sa jag förvånat.

Jag trodde att jag hade hört fel.

- Jag kan göra min frukost själv, sa han igen.

Jag gick snabbt in på rummet och la mig i sängen, jag ville somna igen.