Jag har inte gjort det

T V Å

Emelies perspektiv

Jag tryckte ner handtaget till lägenheten där jag bodde. Till min förvåning var dörren olåst och jag tittade snabbt på Elina innan jag öppnade dörren och gick in.

"Är det nån hemma?" ropade jag och fick genast svar ifrån köket.

"Ja! Jag är hemma" ropade pappa ifrån köket och jag suckade.

Såklart var min pinsamma pappa hemma.

"Elina är här också, så vi går in på mitt rum" säger jag och vi båda tar av oss skorna och jackorna.

Vi springer in på mitt rum och Elina stänger dörren bakom sig.

"Har du aldrig undrat vem dina föräldrar var innan? Alltså när dem var ungdomar" säger hon och jag skakar på huvudet.

"Jag har inte gjort det" svarar jag och hon sätter sig ner på min skrivbordsstol.

"Jag vill veta vem mina föräldrar var innan, för dem var unga när dem fick mig" säger hon.

"Det var mina också. Mamma hade precis börjat tredje ring och pappa hade gått ut gymnasiet" säger jag.

"Både mina föräldrar hade börjat tredje ring. Men mamma gick aldrig sista året i gymnasiet. Hon stack till Göteborg och pappa fick sen veta att jag existerade när jag var 3 år" förklarade hon.

"Bodde din pappa här i stockholm?" frågar jag och hon nickar.

"Det gjorde min mamma också. Mamma berättade att hon bara inte ville ha med pappa att göra. Så hon flyttade långt ifrån honom. Han kom ner till göteborg ibland och umgicks med mig. Men nu sen mamma flyttade hit när jag var 12 så är jag varannan vecka" säger hon.

Jag tar en slinga utav mitt ljusbruna hår och snurrar den runt mitt finger. Mitt ljusbruna hår som jag ärvde av pappa, men helst skulle jag vela ha mammas hårfärg.

"Du har det så bra" säger Elina och jag suckar.

"Sluta säga så, du vet att jag också har problem" säger jag.

Hennes mobil börjar att ringa och hon svarar direkt. Hon mumlar till lite innan hon sen lägger på.

"Pappa vill att jag kommer hem" säger hon och jag lyfter på ögonbrynen.

"Redan? Du kom nyss hit" säger jag och hon reser sig tyst upp.

"Vi ses" säger hon och kramar om mig.

Hon lämnar mitt rum och jag lägger mig ner i sängen och lyssnar när ytterdörren slås igen.

Efter några minuter så knackar det på min dörr. In kommer min pappa med sin mobil synlig i handen.

"Varför gick Elina direkt? Bråkade ni?" frågar pappa och jag skakar på huvudet.

"Åh okej" säger han och ler.

Jag ler tillbaka och när han går så tänker jag på det som Elina.

Och nu när jag tänker efter så vill jag nog också ta reda på vem mina föräldrar var som unga.

Det skulle ju ändå vara rätt kul.
----------------------------------------------------

Elinas föräldrar verkar ändå rätt skumma.. Undra vem dem kan va;)

Har ni funderingar på vem de kan va?:)