Melkers pers.
"Ska jag ringa polisen?"
"Nej, snälla bara kom till mig"
"Men jag vet inte vart du är"
"Vi är i ödehuset i Sjökullaskogen"
Sedan lades det på i örat på mig.
Det var Samuel som sa det sista jag hörde och jag inser att det är bråttom.
Jag tar min hjälm och springer ut till mopeden. Punka. Faaaan.
Jag tar morsans cykel och cyklar mitt snabbaste hela vägen till skogens början. Det finns ingen stig, den är igenväxt och jag slänger cykeln när jag märker att det inte går att cykla. Jag ser märken efter bilspår och springer och springer tills jag ser huset och kollar in genom det enda fönstret på ena kortsidan av huset. Nästan all röd färg på huset har försvunnit av att det är så gammalt.
Jag kollar in genom fönstret och ser Samuel sitta på Lukas nakna överkropp och skär honom med en stor, spetsig kniv.
Jag ser Lukas tårar rinna ner för hans kinder och jag springer till dörren, men den är låst.
Jag går tillbaka till fönstret och letar runt marken.
Där. En stor sten under huset.
Jag tar upp den, tar lite sats och kastar den mot fönstret.
Stenen landar precis framför Lukas huvud och han ser chockad ut.
Jag hoppar in genom fönstret och hoppar på Samuel.
"JÄVLA RÖVHÅL"
Samuel höjer kniven.
Nu dör jag.
YOU ARE READING
Att hitta sig själv
RomanceJag heter Melker och är 17 år, jag är ihop med Kassandra, jag tycker om henne men hon vill ha mycket uppmärksamhet, dessutom tycker jag om Lukas, han är min bästa vän.. eller är han mer?
