Kapitel 8

87 2 0
                                    

Här ovanför ser ni en bild på Jack Gilinsky han kommer spela killen som tog med Anja hem från festen :)

" Han tar tag i mig och jag försöker komma loss, jag ser ingenting. Min andning blir tung, min luftstrupen krymper. Det sista jag hör är ett öronbedövande pip."

Jag vaknar upp och är helt kallsvettig. Allt var bara en dröm.
Vanligt vis brukar jag aldrig drömma mardrömmar, men efter den kvällen på festen. Efter den kvällen har jag drömt om att jag får en panik attack, jag kan varken andas eller se. Vilket är min värsta mardröm.
När jag äntligen lugnat ner mig så går jag upp och hämtar min dator som låg på skrivbordet.
Eftersom att jag inte hade något bättre för mig så går jag in på den där sidan som jag var inne på för antal dagar sen.
Det första jag ser är att Edvin Fox har skickat ett meddelande för 1 dag sedan.
Han skrev ett enkelt "hej!" med en glad smiley brevid.
Jag svarade "hejhej :)" tillbaka.
Det tog ca 10 minuter innan jag fick svar.
"Hur mår du?" Skrev han sedan
"Jo jag mår bra själv då?" Svarade jag trots att jag fortfarande var lite uppskakad efter min mardröm.
" Jag mår bra sålänge du mår bra♡" svarade han.
Mitt hjärta stannade för en stund.
Det där var typ det gulligaste någon skrivit till mig.
Vad ska jag svara?
" haha bra♡" svarade jag. På något sätt kändes det varmt i hjärtat när jag skrev med honom.
"Så vad ska du göra idag då?" Skrev han sedan.
"Typ ingenting dudå?"
"Har inga planer på att göra något idag, så vill du träffas senare kanske?"
Hans fråga fick mig mitt hjärta att stanna ännu en gång, liksom jag kan ju inte säga nej då jag har gjort klart för honom att jag inte ska göra något idag.
"visst" svarade jag även fast jag var väldigt väldigt tveksam.
Det kunde ju vara en man på 30 år som tänkte kidnappa mig och Gud vet vad som kan hända.
Men iförsäg så står det att han bor i samma by som mig och han verkar inte va sån. Även fast jag inte vet så mycket om honom, jag får helt enkelt bara vara på min vakt.
"Klockan 9 vid donken?"Frågade han.
"Aa visst"
"Då ses vi senare ikväll då♡"  skrev han sedan.
"Aa det gör vi♡"svarade jag tillbaka.
Eftersom att klockan var runt 12 så gick jag upp och borstade håret och slängde på mig ett par tränings short från Nike. Samt matchande sporttopp och skor. Håret satte jag bara upp i en slarvig tofs, jag skulle ut och springa. Det är bland de bästa som finns, bara glömma verkligheten för ett tag. Bara fokusera på vad jag har framför mig.
Jag små joggade ut ifrån mitt rum och ner för trappan och till hallen. Satte på mig mina Nike free run skor och gick sedan ut. Det var varmt, riktigt varmt. Så jag bestämde att springa rundan runt stor sjön. Den är ca 5 km vilket var lagom för idag. Jag började jogga mot sjön och när jag var framme vid starten så knöt jag åt mina skor så att jag inte behövde stanna upp senare.
Allt gick väldigt fort då jag är van vid att springa. Att känna vindpustarna när man springer är otroligt avslappnande. Efter ca 50 minuter så var jag klar då jag inte sprang mitt absolut snabbaste.
När jag kom hem var klockan cirka halv  två. Jag värmde lite av mammas lasagne som smakar gudomligt. Även fast hon inte är hemma så ofta och tar hand om familjen dvs laga mat osv. Så ska man va glad när hon väl lagar mat för det är hon riktigt bra på.
Pappa och andra sidan, han är inte liks bra på att göra mat. Han brukar antingen ha för mycket kryddor eller inga alls.
Efter att jag ätit klart så gick jag upp och tog en dusch.
Jag skulle hämta kläder från mitt rum och då ser jag ett papper eller snarare ett brev. Det stod till Anja♡.
Jag rynkade pannan och öppnade sedan brevet.
Jag och pappa vill försöka lösa allt mellan oss så vi har bestämt att vi ska på semester. Vi behöver lite egentid med varandra så att vi kan försöka lösa allt. Vi kommer att vara borta i ca 2 månader. Pengar finns i vårt rum i byrån, första lådan. Om det är något så kan ni alltid ringa mormor. Vi älskar er och gör inga dumheter medans vi är borta puss & kram//mamma och pappa .
Jag bara stirrar på brevet, hur fan kunde dem bara lämna oss. Jag vet 2 månader är inte hela världen men endå. Ett hejdå hade suttit fint!?
Jaja jag får ringa Isak och berätta dethär, då han förmodligen är med sina vänner.
•••
Min brorsas reaktion var typ att han var glad över att vi slipper dem. Och att han hoppades på att aldrig behöva höra deras bråk efter deras lilla semester.
Att duscha hade jag helt glömt bort, men jag hoppade snabbt in i duschen. När jag var klar valde jag en snygg outfit då jag faktiskt skulle träffa Edvin ikväll.
Undra hur det kommer bli, hoppas det inte blir stelt. Och jag hoppas för gudskull att han är 19 år och inte en psykopat på 30 år.
Jag valde ett par slitna byxor då det kunde bli lite kyligt på kvällen samt en snygg långärmad polo tröja.
Eftersom att jag ville se extra bra ut så sminkade jag mig.
Jag fyllde i mina ögonbryn lite och gjorde en snygg bas sedan gjorde jag lite Contour och applicerade ett settingpowder. Använde dock inte så mycket smink, eftersom att jag även ville att det skulle se så naturligt ut som möjligt men endå bra ut.
När allt var klart så var klockan inte så mycket. Jag hade mycket tid över så jag plattade även mitt hår.
När det var klart så granskade jag mig i min helkroppsspegel, jag såg utan tvekan riktigt bra ut just nu. Allt blev bra sminket, outfiten och håret.
Jag satt och kollade ikapp på min favorit serie Teen wolf.
Tiden bara sprang iväg och klockan hade hunnit blivit nio.
Eftersom att jag inprincip var klar så kollade jag i spegeln för att se om det var något som fattades.
Det enda jag la till i looken var en vit Adidas keps.
När jag gick ner till vardagsrummet så satt min bror och hans närmsta kompis Elliot och spelade FIFA. Det var typ standard varje gång han tog hem hans polare.
Jag slog mig ner i soffan och kolla när dem var helt inne i spelet.
Efter en stund så plingar min mobil till,  det var Edvin. Jag gav mitt nummer så att det skulle bli enklare att hålla kontakt.
" Vill du fortfarande träffas?" Skrev han
Efter några om och men så kände jag att jag ville träffa honom.
" ja såklart" fick han som svar.
"Bra ses där snart ;*" skrev han.
Vilket fick mig att kolla vad klockan var shit redan 20:44. Jag måste börja mot donken ju.
Jag slängde på mig skorna och sa hejdå till Isak och Elliot som fortfarande var inne i spelet. Den var väldigt ljust ute eftersom att det var sommar.
***
När jag var framme vid Mc.Donalds så satte jag mig vid ett bord och väntade. Edvin hade inte kommit ännu, vad jag vet.
Han skulle vart här för fem minuter sedan. Men jag vill ju inte heller vara för på och smsa honom.
Här sitter jag på donken själv och utan att ha beställt något.
Jag scrollar lite på instagram och kopplar bort allt runt omkring mig.
Tills någon sätter sig framför mig.
*ursäkta ordvalen*
WHAT THE FUCK?!
Minns du mig? Säger han.
KLART SOM F*N JAG MINNS DIG DU KIDNAPPADE MIG AV INGEN SOM HELST ANLEDNING! Svarade jag argt tillbaka.
"Förlåt, jag måste berätta en sak för dig Anja". Man hörde på hans röst att han var nervös, varför?
"Prata på du". Fick jag fram.
"Eller nej det var inget, glöm det"
"okej så vad vill du?"
" Jag ville träffa dig" svarade han.
"Inte läge jag är upptagen" sa jag
" Med vad om man får fråga"
" Jag skulle träffa en som aldrig verkar dyka upp"
Jag bestämde mig för att ringa Edvin för nu är mitt tålamod slut och jag pallar inte sitta kvar här.
På min mobil knappade jag in mitt lösenord och gick sedan in på kontakter.
Efter nån sekund så hittade jag hans kontakt "profil".
Jag ringde, och killen som nu fortfarande sitter framför mig blev nervös när hans mobil började ringa.
Hand mobil fortsatte och ringa medan signalerna till Edvins mobil fortsatte i min lur.
Jag tog upp hans mobil för det var hyfsat störande ring ljud när jag väntade på svar från Edvin.
Samma sekund som jag tog hans mobil så hoppade mitt hjärta när jag kollat på mobilen.
Samtalet hade såklart lagt på då ingen svarat. Men det som stod på hans mobil fick mig att koppla allt.
Allt började snurra i mitt huvud.
Äntligen fattade jag.
Det var han, hela tiden.
Edvin var han på festen som tog med mig hem, som körde hem mig dagen efter. Men samtidigt var han den som skrev med mig.
Edvin är här mitt framför ögonen på mig...

Hihihi hoppas ni gillar kapitlet :*
Glöm inte att rösta och kommentera.

Internet chattenDonde viven las historias. Descúbrelo ahora