Twitter DM's - O.M

52

"Men Ogge hur hade tänkt att göra det?" frågade jag sedan när lyckan hade lagt sig och verkligheten hade kommit tillbaka igen. "Mitt rum är låst, jag bor på övervåningen och mina föräldrar är hemma och dem håller jäkligt bra koll på mig"

"Jag har det fixat" skrattade Ogge och jag rynkade frågande på ögonbrynen även fast han inte såg mig.

"Vad menar du?"

"Det får du se. Lita på mig. Packa bara allt du behöver och så öppnar du fönstret och så kommer du nog förstå resten sen" sa Ogge och jag fattade inte alls men ändå jag sa inget. Jag nickade endast kort och ifrån mig ett ljud för att visa att jag hade uppfattat det han sagt.

"Vi ses snart baby, jag lovar" viskade han och sedan la han på. Jag kollade en stund på telefonen och så la jag ner den i fickan av mina shorts. Ett stort leende bröt ut på mina läppar och jag kunde knappt hålla mina känslor inne. Jag skulle inte behöva bo här i detta helvete under sommaren, jag skulle få vara i min favoritstad med min bästa vän och pojkvän. Jag gav ifrån mig ett tyst glädjeskrik och sedan hoppsade jag fram till min garderob och drog fram en stor sportbag. Jag började slänga i underkläder och vanliga plagg. Kastade i hörlurar och laddare, la ner smink och andra behövliga hygienartiklar som jag hade på rummet. Jag skulle behöva köpa en tandborste i Stockholm då det inte går och nå toaletten när det inte är morgon, kväll eller mitt på dagen då det endast är då jag får besöka den. Jag slängde i andra behövliga saker i väskan och sedan drog jag igen dragkedjan. Hängde väskan över axeln och ställde ner den igen vid fönstret. Jag öppnade sedan försiktigt upp fönstret så tyst jag kunde för att inte göra så de rostiga gångjärnen skulle låta. Jag kollade ut över gatan och såg då precis hur Felix klev ut ur bilen, han var klädd i en kavaj och jag kollade fundersamt på honom. Han gick över gatan och han kollade upp på mig och gav mig en kort vink, jag log bara tillbaka. Felix försvann sedan in på vår tomt och till min förvåning gick han till baksidan och snart såg jag inte honom längre då han stod inne på altanen. Samtidigt som jag stod och väntade på vad han nu höll på med så kollade jag runt i mitt rum och min blick hamnade på mitt skrivbord där det låg papper och penna. Även fast mina föräldrar är fruktansvärda är dem värda en förklaring så snabbt gick jag och skrev ner ett par kladdiga bokstäver på ett papper.

När ni inte vill att jag ska vara lycklig
så tar jag saken i egna händer.
Ses i höst.
Med vänliga hälsningar,
er dotter Caroline Samuelsson

Sedan gick jag tillbaka till fönstret och möttes av synen att även Ogge var påväg från hans bil över gatan och samtidigt så knackade det på dörren nerifrån nedervåningen. Det lät inte som någon knackade på ytterdörren utan på något av glas, altandörren, Felix.

Jag såg hur Ogge gick in på vår tomt men han försvann på andra sidan mot garaget. Han var snart tillbaka bärandes på en stege och jag kollade frågande mot honom och gav ifrån mig ett tyst skratt. Han ställde stegen mot väggen precis så toppen nuddade min fönsterkarm. Han klättrade upp hela vägen upp till mig och han sträckte på huvudet och utan att säga något så kolliderade våra läppar. Inte så hårt att Ogge skulle tappa balansen utan en enkel kyss då vi båda hade saknat känslan att ha varandras läppar trycka mot varandra.

"Vi måste skynda oss, Felix kan inte hålla dina föräldrar upptagna så länge till" viskade Ogge och gav mig ett vackert leende. Han sträckte upp sina armar och jag skickade ner min väska till honom. Han hängde den över sig och började sedan klättra ned ett par steg. Han hjälpte mig att kliva över fönstret ner på första steget och sedan började jag klättra nedåt. ( An/ heter det klättra när man rör sig neråt, låter fett konstigt...?!" )

Jag gav ifrån mig en lättad suck när jag var nere på marken och jag kände Ogges trygga grepp om min midja. Ogge gav mig en menande blick som visade att vi blev tvungna att skynda oss, så vi började springa mot bilen. Jag satte mig i framsätet bredvid Ogge och han slängde bak min svarta väska i baksätet. Ogge satte sig sedan framåtriktad i bilen och han kollade sig stressat omkring för att se om något hade märkt vår flykt. När allt var klart tutade han en gång och innan jag visste ordet av så kom Felix gående med snabba steg mot bilen. Han sprang över gatan och hoppade in i baksätet.

Innan Felix ens hade fått på sig bältet hade Ogge startat bilen och kört iväg. Han ökade farten när vi hade kommit ut från min gata ut på landvägen. Jag blickade först över axeln för att se en exalterad Felix i baksätet, han log stort och jag log ännu större tillbaka.

"Hej Felix"

"Hej Carro"

Jag blickade sedan framåt igen och tittade åt väster på min pojkvän som gav mig ett snabbt leende innan han blickade tillbaka på vägen. När vi hade kommit ut på motorvägen så drog jag ned fönstret och tryckte på radion och höjde volymen. Jag kände fartvinden i mitt hår och jag sjöng högt med till låten. Jag kollade ner i mitt knä där min telefon låg och en tanke slog mig. Jag tog upp telefonen ur mitt knä och slängde ut den genom fönstret och jag såg i backspegeln hur den krossades mot asfalten. Jag skulle inte vara fri förens mina mina föräldrar inte visste vara jag var och med hjälp av chippet i min telefon så var det omöjligt. Nu skulle dem inte veta var jag spenderade min sommar.

"Detta kommer bli den bästa sommaren någonsin!" utbrast jag och log emot både Ogge och Felix.

---

Oooooklllllaaaarrrttttt

Imorgon drar jag utomlands igen och då kommer jag verkligen inte uppdatera eftersom det är ett träningsläger och jag kommer vara upptagen hela tiden, jag är väldigt osäker på om det ens finns wi-fi. Jaja, ha det bra så länge och ha en fin midsommar.

Kram kram /kajsanilsson_