Nattens återkomst..

Kapitel 15

Vilket jag ångrade TOTALT
————————————-————
Efter att jag hade bränt upp lappen så tog jag ett glas vatten och släckte elden, jag hällde vattnet över hela elden för att den verkligen skulle släckas och sedan var det klart, jag kollade igen för säkerhetsskull och allt var blött och det fanns inte glöd eller något sånt kvar. Jag ställde tillbaka glaset och gick upp för trapporna och in till mitt rum igen. Jag stod precis vid tröskeln när dörren far upp av sig själv vilket gjorde mig livrädd, jag sprang fort in i rummet för att inte riskera att den smälls igen, väl inne i rummet låser jag dörren inifrån. Jag ligger i min säng och kollar på instagram, sedan ringde min kompis Alexandra och jag svarade, vi pratade om allt i ca 1 timme tills jag kände den grova doften av.... Jag kunde inte känna vad det va, tills jag tog ett djupt andetag, det luktade brandrök, jag började hosta och fick ingen luft så jag sprang till fönstret för att öppna fönstret. Jag öppnade fönster så stort som möjlig sedan vred jag on nyckeln till dörren och kollade ut, det var fullt av brandrök. Jag hade läst att man skulle krypa på golvet för att få bättre syre så jag la mig ner och började kräla och åla mig fram till trappan för att sedan springa ner. Det var tjock rök, jag kunde knappast se eftersom det sved så mycket. Jag tog min tröja och la den för munnen och näsan för att sedan andas bättre. Väl framme vid trappan ställer jag mig upp och springer halvvägs ner för trappan tills jag snubblande. Trappan var brand och jag föll ner, allt gick så sakta de sekunderna jag föll, jag kunde se hur jag föll men allt var dimmigt och oklart. Jag hann även se att det stod en gammal dam mitt bland röken och smålog och det sista jag såg va köket, jag såg att där jag stod och tände eld på lappen där brann det ifrån, jag hann även tänka att jag släckte elden noga. Allt blev svart och jag fick ingen luft, jag visste inte vad som hände men jag svimmade det va det ända jag minns, jag vaknade fort igen säkert efter 10 minuter och nu va huset täckt av brandrök, jag hittade inte till något så jag fortsatte kräla mig fram samtidigt som tårarna rann. Efter ett bra tag hittade jag fram till ytterdörren och öppnade den så fort jag kunde. Det var så mycket på samma gång, både brandlarmet som tjöt, den tjocka röken som gjorde så att jag inte såg något och även alla tankar som far omkring i mitt huvud. Jag sprang till det närmsta huset jag kan hitta till och knackade på hårt och med stressen i mig. En kvinna öppnade dörren, hon va blond och lång och fort sa jag "det brinner i mitt hus och det är fullt med rök kan du hjälpa mig och ring 112!" Jag såg hur paniken började krypa sig fort upp i kvinnan och hon tog sin mobiltelefon och sprang till mitt hus. Väl framme i mitt hus stod dörren öppen och jag fick en chock. Det fanns inget som va märkligt, inget, inte änns rök kvar, jag såg på kvinnan att hon blev irriterad för hon trodde jag ljög men jag sa till henne att komma in så kanske hon kände lukten av brandrök, hon gick in med bestämda steg och luktade, "nej här finns det inte något, det var tur att jag inte ringde polisen och nästa gång så skämtar inte du av sånt här" sa kvinnan och lämnade huset. Där stod jag kvar, så liten jag kunde bli och jag kände mig så obehaglig för jag visste att det hade hänt. Jag gick in i köket och kollade men där jag brände lappen hade inget hänt. Jag förstod inget. Jag satte mig ner och tänkte igenom allt, jag var så säker på vad som hände tills jag fick minnet om den kvinnan jag såg. Hon som log mot mig fast på ett elakt sätt. Jag var 100% på att det var hon. Det var hon som fick mig att tro att det luktade brandrök och det var hon som gjorde att jag såg massa brandrök och hade svårt att andas, jag var inte säker men hon kan även ha knuffat ner mig eller så snubblade jag. Jag blev alldeles svettig och rädd, för säkerhetsskull gick jag och hämtade ett nytt glas vatten och hällde det över där jag hällde det sist, där jag brände lappen. Nu ligger allt täckt av vattnet, det var en hel pöl av vatten så jag kunde andas ut igen och gick upp mot mitt rum för o rensa tankarna ett tag.