Do you love me?

Del 1

Jag hoppade in i baksätet av bilen och satte mig bredvid Alicia, min syster som var 2 år äldre än mig. Mamma skulle köra oss till flygplatsen innan vi tog flyget till Trondheim, Norge, där vi skulle på fotbollsläger i en vecka. Alicia har redan varit där, på "RBK-fotballsskole", men det var några år sen. För mig är det första gången då jag brukar gå på läger i Sverige, så det ska bli kul.
"Ha de så bra i Norge nu tjejer, kom ihåg att ringa", sa mamma och kramade om oss innan vi gick in på flygplatsen. Vi gick på Tax Free'n och Alicia köpte 2 RedBull som vi kunde dricka på planet, jag kunde ju inte köpa en själv i och med att det är 15-årsgräns och jag är fortfarande bara 13, nästan 14 då. "Här har du kortis", sa Alicia och skrattade när hon gav den ena till mig. Alicia var ganska lång och jag var ganska kort, därför kallade hon mig för kortis och jag henne för långis.
*framme i Trondheim*
När vi kommit av från planet och hoppat in i taxin började det regna. "Nice väder att spela fotboll i", sa jag till Alicia och höjde på ögonbrynet. Hon tittade bara på mig och skrattade. Efter att ha åkt taxi i typ en kvart var vi framme vid lägret, vi betalade taxin och gick sedan iväg till receptionen eller "Resepsjonen" som det hette på norska för att checka in och få nycklarna till våran stuga. Vi hade tur som hamnade i samma stuga som varandra, och skulle även dela den med en annan "jenta" som han i receptionen sa det.
Vi började leta efter våran stuga för att gå dit och lämna våra väskor och byta om, och när vi kom in i stugan satt det en tjej i våran ålder på en av sängarna. "Hei, jeg heter Martine", sa hon och log och vi hälsade tillbaka, jag berättade att jag hette Hannah och Alicia berättade att hon hette Alicia. "Så dere kjem fra Sverige?" (Förlåt för dålig norska hahah) frågade hon några minuter senare, efter att hon hade hört oss prata lite.
"Ja det gör vi" sa vi båda och skrattade. Martine verkade snäll, och inte bitchig som dom flesta andra i våran ålder, så detta skulle nog ändå bli en bra vecka.
Det hade slutat regna när vi gick ut mot planen där alla skulle samlas för att det var fösta kvällen på lägret och alla skulle gå till middagen tillsammans, dom skulle säkert ge oss lite info också. De flesta hade spelat tidigare idag, men eftersom att vi hade åkt från Sverige hade vi kommit mycket senare än alla andra och slapp därför att spela första dagen. Plötsligt, medans vi gick, sköts en boll bakifrån mig och stannade en meter framför min fot. "Passa ballen!", hörde jag någon skrika. Jag vände mig om och där stod han, med sina leriga fotbollsskor och sina bruna ögon, och tittade på mig. Han var helt perfekt, och jag visste redan nu att denna veckan skulle bli mer än bara ett fotbollsläger. "Hallo, kan du passe ballen?", frågade han igen och jag väcktes ur min dagdröm, sparkade iväg bollen och han svarade med ett "Takk" innan han log åt mig och sprang iväg igen.

~~
Hahah, jag gör mitt bästa med att skriva på norska, men lär mig fortfarande så vet att allt inte är helt rätt.❤️