Do you love me?

Del 4

"God morra", vaknade jag av att någon sa bara nån decimeter från mitt ansikte. Jag öppnade ögonen och såg Marcus hänga över kanten till min säng. Han skrattade. "God morgon...", sa jag trött tillbaka. När jag satte mig upp i sängen såg jag att det låg en såndär whiteboard penna på mitt täcke. Vafan, tänkte jag och fattade att han hade skrivit nåt på mig, så jag klättrade ner och gick in i badrummet för att se mig i spegeln. Det stod Marcus stort över hela min panna. "Vafaan Marcus?", ropade jag till honom och han började gapskratta. "Hva skjer?", säger Martinus och kommer in i badrummet. Han ler stort när han ser mig och säger "lykka til", höjde på ögonbrynen och ställde sig lutad mot dörrkarmen. Jag satte på vattnet och började skrubba bort texten. Den bleknade, men jag fick inte bort den helt. "Frokosten er om akkurat 5 minuter", sa martinus och gick till hallen och började ta på sig sina skor. Skitsamma, jag fick gå till frukosten såhär.
Vi tog alla tre sällskap till matsalen men när vi väl kom dit gick jag bort till min syster som satt ensam vid ett bord med två killar i 10års åldern. Hon kramade mig och tittade fundersamt på min panna. "Vem e Marcus?", frågade hon. "Ser man det så tydligt?", skrattade jag fram. "Jo det syns ju jävligt tydligt att du har skrivit Marcus i din panna", sa hon och log. "Det var faktiskt inte jag, det var Marcus som gjorde det när jag sov". Vi satte oss ner och började äta och jag berättade vad som hade hänt igår. Jag hade klickat otroligt bra med båda två och det kändes nästan som vi hade känt varandra hur länge som helst, men jag ville bara veta om Martinus såg mig så som jag såg honom... Men det får jag aldrig veta för jag tänker inte direkt gå fram till honom och fråga om han gillar mig eller något, vi har bara känt varandra i mindre än ett dygn.
*8 timmar senare*
Träningarna var slut för idag och jag gick tillsammans med Marcus och Martinus till stugan, då vi hade tränat samtidigt eftersom att vi har lika gamla. Jag satte mig på nedervåningen av min säng och tog fram min mobil. Jag kollade lite snapstories och jag kände bara hur jag blev helt tom när jag såg min BÄSTA VÄNs story. Martinus måste ha tittat på mig för han kom fram till mig och satte sig bredvid mig. "Ka har skjedd??", frågade han undrande. Marcus var i duschen. "Det är min bästa vän och mitt ex", sa jag tomt och visade bilden från min bösta väns story när hon kysste killen som förstörde mig. Han tittade in i mina ögon och såg en tår pressas ut. Jag tittade ner och han torkade bort tåren med sin tröjärm och la sina armar runt mig i en trygg kram. De var då jag tappade allt, tårarna bara rann och rann och slutade inte rinna. "Neineinei, finaste du, ikke gråt", sa han till mig. Men det fick mig inte att sluta, det var ju min bästa vän med mitt ex jag hade sett..