Do you love me?

Del 7

-Tinus pov-
Jag kände hur regnet hade börjat öka, jag var tvungen att gå in igen, men först gick jag ett snabbt varv runt stugorna för att leta efter Marcus men jag kunde inte hitta honom så jag började gå till vår egna stuga istället. Jag tryckte försiktigt ner handtaget och öppnade dörren, och möttes av en iskall blick från en genomblöt marcus. Han vände sig om och tog fram en svart tjocktröja och ett par gråa mjukisbyxor som han satte på sig innan han la sig i sängen, tryckte in hörlurarna och drog fram sin mobil. Jag suckade och gick in i badrummet för att ta en varm dusch. När jag var klar och öppnade dörren blev jag lite småskrämd av Hannah som stod och väntade utanför. "Kan någon berätta för mig vad som har hänt", sa hon förtvivlat. "Nei...", sa jag och tog på mig en vit t-shirt och ett par gråa mjukisbyxor jag med. "Snälla?", sa hon med sin gulliga röst. Jag kunde inte motstå henne så jag tittade snabbt på Marcus för att se om han lyssnade på oss, vilket han inte gjorde, och drog Hannah tätt intill mig i en varm kram. "Jeg liker deg veldigt mye, og det Gør Marcus og... Jeg skjønner ikke hva som kjem til å skje", viskade jag i hennes öra. (Skjønner-vet|| kjem-kommer). Hon tittade in i mina ögon och tryckte mig sedan löst mot väggen och kysste mig lätt, som ett svar att hon tycker om mig också, sedan gick hon tillbaka till sin säng och gjorde sig synlig för Marcus.

-Hannah pov-
"Jeg liker deg veldigt mye, og det gör Marcus og", orden satt på repeat i min hjärna, äntligen förstod jag. Jag tittade på Marcus som låg i sin säng och på Martinus som klättrade upp för stegen till sin våning av sängen. Dom båda var så jävla fina och jag måste lösa detta på något sett. Jag ville ha Martinus, det visste jag. Men Marcus får mig att vara glad och att se honom vara ledsen krossar mitt hjärta, jag visste inte vad jag skulle göra.. Jag stängde igen mina ögon och somnade, ville komma bort från allt.
~~