Stationen

Kap 2

Chillie kände sej lättad, men läste noggrant igenom anställnings villkoren lönen var inte så hög men som Madeleine sa med tiden kunde dom ha ett lönesamtal och kolla av läget. Papper skrevs och avtalet var efter en knapp timme klart. 

Som en urvriden skurtrasa just så kände sej Chilli när hon tryckte sej ner till entrén. Spegeln i hissen visade en annan bild hon var  var som gjord för en trippel selfie. Hon var trött men på ett strålande humör.  Nere i entren satte hon sej vid ett bord med fåtöljer redigerade bilderna lite filter och la ut dom med texten gissa vad som hänt!  Svaren kom inom millisekunder ...äntligen tagit körkort...träffat honom...vunnit...jobb, det var en av hennes bästa kompisar den som kände henne bäst även om dom inte bodde i samma stad inte ens i samma land längre.  Hon samlade ihop anställnings pappren tog en bild och skickade åhh grattis vi hörs kom det som svar.

                                                                                    ***

Ute hade regnet slutat och solen tittade fram mellan molnrevorna . Hennes jobb hon smakade på ordet mitt jobb det kändes bra och rätt.  Alldeles i närheten låg stationen en byggnad med  ett café lite sliten inredning men menyn var modern acaibowl och annat gott trängdes med latte, juicer och kaffe i största allmänhet. Bäst av allt det var betydligt billigare än vid gå gatorna.  Hon tog sin capuccino satte sej vid ett bord som hade utsikt ut mot centralhallen. Hon behövde den här stunden för att tänka över situationen. Nu var det fredag och på måndag skulle hon börja jobba allt skulle ordna sej tillslut. 

Där avbröts hennes tankar längre bort i hallen gick ett äldre par tätt tillsammans dom stödde sej på varandra. Tog sej sakta framåt mannen snubblade til. Chilli såg inte vad som hände det var människor i vägen för en stund tappade hon bort paret men när folksamlingen tunnades ut såg hon paret och en man stå tillsammans. Kvinnan i den äldre mannens sällskap sa något Chilli hörde inte vad, den yngre vinkade lite tafatt med handen och log. halv springande försvann han mot sitt väntande tåg.

Chilli kände att en värme steg inombords en värme hon inte känt på länge.  Då fanns det alla fall hopp för mänskligheten.  Snällt av honom att hjälpa det gamla paret, va han snygg? hon hade inte riktigt sett honom men om han va det snygg alltså, så vara det ju ingen nackdel. 

Osökt kom hon in på att tänka på sina tidigare förhållanden ja dom var ju inte så många heller, men det var helt ok. Hon var den hon var senaste förhållandet sprack mest på att han ville att hon skulle vara på ett visst sätt.

 Chillie kände sig iskall inombords vid tanken. det var som att hon inte dög som hon var, han hade haft åsikter om allt hon skrattade för högt klädde sig fel åt fel mat.  Som tur var hade hon kommit på allt innan dom flyttat ihop och skaffat barn. Då om någonsin hade ju livet kunnat bli komplicerat.

Som det var nu var hon fri, och ibland ganska ensam. Hon ruskade av sig tankarna ryck upp dej sa hon med sin inre röst, det här är inte bra. 

Solen var på väg ned när hon kom ut från stationen hon svepte kappan tätare om kroppen med ens kändes det som höst och solen värmde knappt något alls.  Chillie  passerade pizzerior, sushibarer där folk hade bänkat sig, butiker där jalusierna drogs ner för natten Hon skyndade på sina steg för att komma hem till lägenheten och värmen. staden förberedde sig för natten