Uppe på taket var allting lugnt. Inga bilar, ingen telefon, inget liv över huvudtaget. Allt var dött. Inte en människa i sikte. Månskenet som lyste upp min tillvaro. Takpannornas fukt mot mina bara ben. Det dunkla skenet från gatlamporna längre ner på kvarteret.
Det var den plats som jag trodde var min egen. Men såklart skulle det förstöras. Med en fråga. En meningslös och enkel konversation som ändå inte skulle spela någon roll i slutändan.
"Är det inte Grace Johnson jag ser?"
Wes Goldberg var såklart tvungen att förstöra min tysta kväll.
"I egen hög person", svarade jag ut i den tysta natten.
En vanlig konversation som jag trodde bara var en engångsföreteelse visade sig betyda så mycket mer.
// vet inte riktigt vad detta är men det är en ny berättelse. Tog upp titeln 'rooftop' som jag började skriva på för ett tag sedan. Vill gärna veta vad ni tycker så det skulle hjälpa så otroligt mycket om ni bara ville lämna en kommentar. <3//
YOU ARE READING
Rooftop
Teen Fiction"So if you got something to say, say it from the rooftops." - Wes Goldberg kan man tycka vad man vill om. Trevlig, omtänksam och rolig är nog den vanligaste åsikten. Som skolans pitcher i basebollaget har han ganska hög status. Grace Johnsson har...
