III

329 19 2
                                    

"Grace seriöst, du måste följa med!" Klagade Ryan när vi svängde ut på stora vägen.
"Instämmer, det är på tiden att vi gör något", höll Megan med från baksätet.
"Kan ni inte bara gå utan mig?" Bad jag och mötte Megans blick i backspegeln.
"Nej är du helt från vettet?" Ropade hon och slog till mig löst på huvudet.

"Ursäkta men vad är det vi pratar om?" Nate, som suttit tyst fram till nu, lutade sig framåt för att delta i konversationen.
"Greenberg har den stora festen på dungen som han alltid har i början på ett skolår och Grace lovade att följa med", förklarade Ryan.
"Åh, jag ska gå med Jacob och de andra."
"Nate, du ska inte gå på festen", sa jag bestämt och svängde in på skolans område.

"Varför inte?" Protesterade han argt när jag parkerade.
"För du är bara 14 och det kommer finnas alkohol."
"Och vad spelar det för roll? Jag har druckit sen jag var i hans ålder! Nate, gå på festen om du vill", försvarade Ryan.
"Okej, men det är du som förklarar för mamma varför han springer naken runt kvarteret och tror att han är spindelmannen", sa jag och höll oskyldigt upp händerna.
"Det hände bara en gång!" Ropade Ryan medan vi andra skrattade.

-
"Tjejer, vi har pratat en hel del och bestämt oss för en trupp." Coach röst ekade genom klassrummet vi befann oss i. Jag satt spänt på min plats, nervös för vad som skulle hända.
"Vi har valt ut 17 tappra spelare som kommer få delta i årets skollag."

Jag tittade över på Jess som satt bredvid Megan på andra sidan av klassrummet. Hon gav mig ett snett leende innan hon vände tillbaka blicken mot Coach.
"På lappen här står alla namn, träningen börjar redan imorgon efter skolan. Vi ses!" Sa han och gick ut ur klassrummet.

Clara reste sig hastigt upp och sprang fram till tavlan. Flera tjejer följde hennes exempel. Jag tittade på deras ansiktsuttryck. Vissa var glada och otroligt livfulla, medan andra var ledsna.
Clara hoppade upp och ned och skrek av glädje.

Med hjärtat i halsen gick jag fram och letade efter mitt namn.

Där, mellan två andra backar, stod det, Grace Johnsson. Jag drog efter andan. Var det här verkligen sant? Hade jag kommit med?

Jess tog tag i min hand och drog in mig i en kram. Jag kramade tillbaka och log stort.
"Vi kom med!" Skrek hon över alla röster.
"Jag kan knappt tro det!" Megan kom och kramade om oss båda. Tillslut hade hela laget bildat en stor gruppkram.

-
Tanken på morgondagens fest skickade en rysning genom hela min kropp. Det var inte så att jag inte gillade fester, för det gjorde jag. Utan jag var bara tvungen att plugga. Förra året var jag nära på att inte klara det. Hade jag inte jobbat upp mitt kemibetyg så hade jag aldrig fått börja sista året.

Detta år var verkligen viktigt, jag var tvungen att ha minst godkänt i alla ämnen för att kunna komma in på ett dugligt college. Om jag inte pluggar mer matte och kemi så kommer jag inte klara mig.

Att gå på fest är kul. Man får en anledning till att klä upp sig och göra sig fin. Men det är människorna på festerna som är det största problemet. De är oftast mycket äldre än oss och alltid packade. Jag avstår gärna någon som står och gnider sin kropp mot min i ett svettigt rum med massor av alkohol.

Men även om jag inte vill gå, så kommer Megan inte sluta tjata på mig. Tidigare på lunchen hade hon suttit och kastat vindruvor på mig bara för att få min uppmärksamhet. Efter både Claras och Josh försök till att övertala mig hade jag sagt ja.

Så tack vare mitt svar satt jag nu här, på en alldeles för obekväm pall utanför ett provrum.

"Vad tycker du?" Megan stod framför mig iklädd en tight röd klänning. Den var långärmad och hade en djup urringning så att en bit av brösten syntes.
"Ser bra ut, lite mycket hud bara." Svarade jag så snällt jag kunde.
"Perfekt alltså?" Undrade hon och lät handen flyga över tyget.
"Om du säger det så", svarade jag och log mot henne.

RooftopWhere stories live. Discover now