Kapitel 5

1.2K 21 0
                                    

Vad sjutton hade hänt den kvällen efter att Omar slog mig? Plötsligt kom jag på att om jag var utan tröja måste Omar ha sett...

''Ey Leona vad hände egentligen?''

''Fråga inte mig!''

''Vad gör du under täcket?''

''Em jag har ingen tröja''

''Här''

Han gav mig en tröja. och jag to snabbt på mig den och drog bort täcket.

''LEONA?!''

''va? vad?''

Sen insåg jag vad han menade. Det var en t-shirt han hade gett mig. Men såg alla mina ärr på armarna efter att jag skärt mig själv.

''Varför Leona''

''Jag var deprimerad ett tag''

''Snälla säg inte att du fortfarande gör det''

''Nejdå''

''Bra''

''Kan du ge mig min långärmade tröja, snälla''

Omar reste sig upp och jag tog av mig tröjan. Då kom Felix in och bara stirrade på oss.

''Omar vad i helvete har du gjort med min syster!?!!?!!?''

''Felix! Jag minns inget, vi var fulla båda två. Men inget hände. Vi har ju fortfarande byxorna på oss?'' Det sista sa han lite skämtsamt.

Jag dök snabbt ner under täcket. Aldrig att Felix skulle få se att jag har skärt mig själv. Det skulle vara förudmjukande. Jag kände hur han kom närmare.

''Nej! Felix dra inte bort täcket'' hörde jag Omar säga.

''Vad har du gjort med henne?!''

''Inget! bara lita på mig''

Han lyssnade inte utan drog bort täcket. Jag höll sidan med ärren på armarna emot mig så att han inte såg.

''Leona, vad gjorde han''

''Inget! Eller jag minns inte men jag tror inget hände!''

''Varför sitter du sådär..?'' sa han misstänkt och pekade på mina armar.

''Eh jag fryser''

Han böjde sig ner och tog upp min gröna långärmade tröja och räckte den till mig. Jag tog emot den och satte sedan snabbt på mig den. Felix tog tag om min handled och jag bad tyst att han inte skulle märka något. Som tur var gjorde han inte det. Vi gick ner till matbordet och satte oss. Omar kom snabbt ner och hjälpte till att plocka fram medans jag bara satt där. Ingen hade sagt ett ord. Det var så tyst.

''Såå vad ska vi göra idag?''

Sa jag snabbt för att bryta tystnaden.

''Jag vet inte vad vill du göra Omar''

Sa Felix stelt. Han trodde verkligen att Omar hade gjort någon hemskt med mig. Herregud jag skulle aldrig gör något sånt! Jag är bara 14! Jag har aldrig ens blivit kysst. Aldrig haft en pojkvän. Det var väl för att jag var som jag var. Då kom jag på att imorgon skulle jag äntligen skulle få färga håret.

''Kom igen, vi kan åka o bada!''

''Jag vet inte vad skulle du vilja göra Omar''

Sa Felix igen.

''Men Felix skärp dig kan du inte fatta att vi inte har gjort någonting!''

Jag sköt ut stolen från bordet och gick upp till bad rummet och låste dörren. Sen satte jag mig ovanpå toalettlocket och försökte hålla tårarna borta. Jag tog upp min necesär och drog upp blixtlåset. Där tog jag upp rakbladet. Jag stirrade på det länge. Jag kunde inte börja skära mig igen. Jag drog upp ena tröjärmen lite och tittade på alla ärr. Nej jag kunde inte. Jag kan inte börja skära mig igen.

''Hallå Leona är du här inne?''

''Eum ja''

''Lås upp''

''Nej''

''Leona var inte barnslig, lås upp''

''Nej!''

Innan jag hann reagera fick Felix upp dörren och stormade in. Jag stirrade på honom och jag såg att han stirrade på rakbladet i min hand. Jag släppte det och försökte dra ner tröjärmen diskret.

''Leona... varför höll du i ett rakblad?''

''Em eh alltså jag hittade det på golvet..''

Han sa inget utan sträckte sin hand mot min arm. Jag drog undan den.

''Leona..''

Sa han tyst och tog tag om min handled. Men jag ryckte loss den och ställde mig upp, jag gick ut ur badrummet och gömde mig bakom en dörr. Jag hörde hur Felix gick mer för trappan så jag skyndade mig in i badrummet för att sminka över mina ärr. Jag hade övar länge så det gick bra. Jag la ner alla grejer i sminkväskan och gick sen ner för trappan och in i vardagsrummet till Omar och Felix.

New brother..?Where stories live. Discover now