New brother..?

Kapitel 10

'' Stanna där Leona okej?''

Hon nickade lätt och jag gick för att öppna dörren, Omar. Han kom in, tog av sig skorna och sen gick vi till vardagsrummet.

''Felix vad gör hon här?''

''Jag bor här, vad gör han här''

''Ni ska bli samms och sluta bråka'' sa jag med ett flin och knuffade in Omar i vardagsrummet sen stängde jag dörrarna och låste. Nu måste de bli vänner. Eller, jag rös lite smått, mer.

|~Omars pov~|

Felix låste dörren och jag satte mig i en fåtölj. Jag ville verkligen inte prata med Leona, hon krossade mitt hjärta, jag trodde hon tyckte om mig. Men när jag tittade på Leona såg jag att hon hade gråtit. Hela hennes söta ansikte var täckt med rinnande mascara. Varför hade hon gråtit om det var hon som aldrig gillat mig?

''Varför har du gråtit'' sa jag kännslolöst.

''Varför? Varför!?'' Sa hon argt.

'' för att den enda människa jag någonsin tyckt om så mycket krossade mitt hjärta!'' sa hon ennu argare och kastade en kudde på mig. Hon vände sig bort och stirrade in i väggen.

''Men vadå krossade?''

''Du!'' skrek hon

''Vadå jag det var ju du!''

''Nej Felix sa att du gick utan att säga hejdå för att du gjorde slut och aldrig gillat mig''

''Det är inte sant!'' utropade jag

''Va?''

''Felix sa till mig att du aldrig ville se mig igen för att du avskydde mig''

''Va? jag avskyr inte dig'' sa hon och satte sig upp.

''Jag har aldrig ogillat dig!''

Jag gick fram till soffan och satte mig gämte henne.

''Jag förstår inte'' sa hon och lekte lite med håret.

''Jag tror inte Felix vill att vi ska vara tillsammans''

''Men varför låste han in oss här?''

''Hm, han kanske inte ville det innan''

''Ångrade han sig?''

''Jag tror det''

''Så, eller va?''

''Jag tror Felix sa så för att han inte ville ha oss tillsammans men...''

Jag han inte säga mer innan hon ställade sig upp och öppnade en dörr till köket. Hon stormade ut och skrek efter Felix.

''FEEEEELIIIIIIX!!!''

''Leona!''

''DU VILLE INTE ATT VI SKULLE VA TILLSAMMANS SÅ DU LJÖG! DITT LÖGNAKTIGA SVIN JAG HATAR DIG OCH VILL ALDRIG MER SE DIG IGEN!'' hon bara skrek ut allt men när jag kom fram till dem hade hon redan sprungit iväg till sitt rum.

''Men, Leona...''

''Felix jag är ledsen jag tänkte stoppa henne men jag hann inte''

''Omar, hon hatar mig''

''Nejdå!''

Jag klappade Felix på axeln och gick in till Leona.

''Leona...''

''Gå iväg Omar, jag vill inte prata med Felix''

''Du lyssnar inte''

''Jo han ljög för oss''

''Leona.'' Jag satte mig ner på sängen.

''Men om jag inte förstår förklara då''

''Han sa så för att du är hans lillasyster och han älskar dig han tar hand om dig och ville inte att du skulle bli tillsammans med någon du nästan precis träffat, så han sa till dig att jag aldrig gillat dig och du aldrig gillat mig för att dela på oss. Men när både du och jag var ledsen insåg han att han gjort fel. Så han fick oss att bli vänner igen, ser du inte det?''

Hon andades lugnare än innan. Hennes arga ansiktsuttryck ändrades till ett förtvivlat uttryck.

''Vad har jag gjort?!'' utropade hon och hoppade ner från sängen.

|~Leonas Pov~|

Jag var en hemsk hemsk hemsk människa tänkte jag sammtidigt som jag sprang ut ur rummet. Jag tittade in i köket, men Felix var inte där, han var inte i vardagsrummet heller. Jag sprang mot hans rum, och där på sängen satt han och såg bedrövad ut. Jag kastade mig fram och attakerade honom i en kram.

''Leona!''

''Felix förlåt så mycket, jag fattade inte förrens Omar förklarade jag är så ledsen kan du någonsin förlåta mig?''

Tårarna forsade ner för kinderna och Felix kramade om mig.

''Det är klart att jag förlåter dig, du är min lillasyster jag gör allt för dig''

''Jag ska visa dig något som ingen förutom jag vet om, men bara när Omar gått hem''

''Okej''

Vi båda log och kramades igen, vi gick ut ur Felix rum och tillbaka till mitt där Omar satt och väntade.

''så vi alla är vänner nu?''

''Absolut''

Svarade jag med ett leende och va sammlades alla i en gruppkram.

''Stopp stopp! detta blir ingen riktig gruppkram utan Oscar och Ogge''

Omar ringde Oscar och Felix ringde Ogge, båda två nästan skrek att det var en nödsituation och sa att de behövde komma hit direkt. Och ungefär sju minuter efter att de sagt det kom de båda två.

''VAD ÄR DET FÖR NÖDSITUATION??!!''

''Gruppkraaaaam'' utropade Omar och vi kramade om Oscar och Ogge.

''Allvarligt, vad det nödsituationen?''

''Jaa'' svarade Felix

''Men ååååhh då går jag hem!'' sa Ogge.

''Neejj kan vi inte alla se på film?'' Sa Felix

''Neeej bättre vi går på bio!'' sa Oscar.

Alla tyckte det lät bra. Medans Omar, Ogge och Oscar åkte hem till sina hus så fixade jag mig i ordning. Felix hade redan beställt biljetter och allt. Vi skulle se catching fire.

''Felix!''

''Jaa?''

''Kom så kan du få se det jag ville visa!''

Han kikade in i mitt rum och jag tog tag om hans handled och drog med honom fram till min walk in closet dörr.

''Din walk in closet?''

Jag log, öppnade dörren och puttade in honom.

''Vi står i din walk in closet...''

Sa han fundersamt. Jag trängde mig förbi honom och drog undan kläderna.

''Vad är det för dörr?''

Jag log igen och öppnade den.

''Wow, vad är detta?''