Agnes
Jag sitter med Marcus utomhus. Vi tittar på solnedgången och han är alldeles....alldeles underbar.
-Varje solnedgång ger oss en dag mindre att leva,men varje SUNPRISE ger oss en dag mer att hoppas Säger han plötsligt
-Va?
-Äh...det är bara ett citat....
-Marcus vad hände efter du vet....säger jag och tittar bort.
-Jag vet inte.....jag minns inte...allt var som en svart gång. Han tittar bort.
Jag tittar på han. Hans spetsiga haka och hans bekymrade min.
Jag tar handen och strycker över hans kindben. Han ryser och ställer sig direkt upp.
-Jag måste gå till discot säger han och går iväg.
Jag ser hans ryggtavla gå iväg. Jag reser mig upp och går iväg. Jag hör musiken dåna och kärleken stråla.......
-----
Kort men ville uppdatera skriver ett till :-) Har fått motivation nu vet inte hur länge det håller i men får se :-)
YOU ARE READING
Tjejen och Killen
FanfictionDet var ett år sedan vi gjorde Slut glömde varandra åh sluta prata med varandra, nu är det samma läger samma sovrum och samma land det kan inte vara en slump. och det kan inte vara en slump att jag fortfarande hör rösten som tog sin kalla hand på...