Marcus
Vi sitter på en bänk. I en park och det är stelt. Och inte sådär mjuktstelt som om en kyss eller kärleks förklaring ligger i luften, Nej utan en sån där Riktigt STEL riktig obehaglig en såndär som man bara vill försvinna ifrån.
-Asså du........
-Jag menade aldrig att såra dig då....
-Äh..glöm det suckar jag
-Och kyssen betyder inget för mig inte för dig heller va?
Jo Jävligt mycket vill jag säga. Men det gjorde jag såklart inte.
-Nee....
-PHU!! Jag har gått runt och oroat mig jätte länge, haha det var bara paraonida jag! HAHAHAHAHAHA
-MMM....säger jag och ler......stelt.
YOU ARE READING
Tjejen och Killen
FanfictionDet var ett år sedan vi gjorde Slut glömde varandra åh sluta prata med varandra, nu är det samma läger samma sovrum och samma land det kan inte vara en slump. och det kan inte vara en slump att jag fortfarande hör rösten som tog sin kalla hand på...
