Resan utan slut

Kapitel 2

2 månader senare:

Som vanligt hämtar jag William efter skolan sedan berättar han om dagen, fast denna gången lyssnar jag inte så noggrant. Utan jag tänker på hur det kan vara möjligt att Sara fortfarande bor hos oss! Och att hon och moster har blivit så nära vänner så att moster nästan litar på henne helt!

Jag blir skit chockad när jag kom innanför dörren, William sprang in före mig och han blev nog ännu mer chockad än jag! Moster står i köket och skakar och kollar på Sara som har utrustning och siktar på moster med en pistol! När hon ser mig skjuter hon moster direkt i magen sedan tar hon snabbt på sig en mask, då säger jag till William att stå kvar i hallen medan jag springer och hämtar min och mosters plånböcker och min mobil, när hon ser det skjuter hon direkt hål i den farliga runda grejen ovanför kylskåpet!

Gasen sprider sig snabbt och jag känner hur jag börjar falla ihop och hur allting i kroppen stelnar som om jag börjar frysa till is utan att bli kall. Jag trillar ner på knä och hostar, medan jag ser att William faller ihop och blundar. I den här känslan vill jag bara lägga mig och sova. Men jag ger inte upp! Jag upptäcker att man blir svagare när man andas in så jag håller andan och kryper fram till dörren och river ner alla möbler. jag lyckas! Jag stoppar ut huvudet och tar ny luft, sedan smäller jag igen dörren och håller i dörrhandtaget medan jag drar i Williams fot. Samtidigt ser jag hur Sara springer fram till mig och börjar rycka i min hand som håller i dörrhandtaget. Jag lyfter upp min ena fot och slår till henne i ansiktet med den så masken flyger av. Hon blir medvetslös och faller ihop. Jag vet att jag måste rädda moster med jag vet inte hur eller om hon änns lever jag tar ny luft och drar snabbt i Williams fot. Jag kommer på att jag såg på tv hur en man hade satt in ett chipp i en pojkes mobil för att se vart han befinner sig så jag tar William i famnen och springer ut. Jag ringer till ambulansen och polisen och berättar allt om Sara och moster. Men jag vet ändå att Sara kommer börja leta efter mig vart hon än kommer vara. Så slänger jag mobilen i buskarna och kollar i min plånbok, 6000 kronor. 6000 kronor som jag har sparat på i 6 år. Sedan kollar jag i mosters plånbok 10 tusen kronor. Hon hade nog nyss fått sin pension. Sen hade moster en rabattkupong på 50:- på Ica maxi. Och hennes konto kort jag visste koden 6963. Så jag hade minst 16 tusen kronor det var bra. Jag sprang genom byn med William i min famn ut till stora vägen. Där liftade jag fram en bil och betalade 100 kronor fram till tågstationen. Jag sa att William sov. När vi var framme på tågstationen köpte jag biljett till Stockholm det kostade 300 för William och 500 för mig. Det stog att tåget gick om en timme. Jag satte mig på bänken med William i famnen. Efter en halv timme vaknade William. Han ställde en massa frågor, så jag sa att jag skulle berätta i tåget. När tåget kommer sätter vi oss på våra platser, jag tar i Williams hand hårt.

- Du William, säger jag och sväljer. Moster gav oss en uppgift. Vi ska åka till Stockholm. Själva.

-ja m...

- vänta! Lyssna klart. Jag vet inte hur länge vi kommer vara borta. Moster åkte också iväg. Fast åt andra hållet. Hon åkte till Tyskland. Jag vet inte när hon kommer tillbaka.

-HURRA!!! Det kommer nog bli kul! Du är världens bästa syster!!

tjuf! Vilken lättnad, jag trodde att han skulle bli sur och inte vilja åka!

Vi sitter i tåget i  2 timmar tills jag somnar.

Jag väcks av en kvinnoröst som säger:

- Nästa station Stockholm.

Jag vaknar till och ser mig om kring.

Jag flyger upp ur sätet! VAR ÄR HAN???!! VAR ÄR WILLIAM!!?? Han finns ingenstans!!! Vi ska snart hoppa av! Jag springer som en höna runt i tåget och frågar varenda en på tåget!!! Inget har sett honom! Jag går fram till en tant:

- ursäkta, har du sett en liten pojke, brunögd? Brunett? 6 år?

- eeehhhh.... Låt mig tänka...

-ursäkta kan du skynda dig jag har lite brottom.... Tåget stannar.

-tjata inte... Jag såg någon liten pojke... JA! Han så jag!

Jag vänder mig om med hopp i hjärtat.

-JA!!! Det är han! Jag springer fram och kramar honom. Och tar han i handen och springer ut. När jag plötsligt hör en kvinna bakom mig.