Ask.Fm// Hilma

Ahmeds ask

Vart är du nu?
Sitter i bilen påväg t Hilma

Mår hon bättre nu?
Sara sa att hon sover fortfarande

Är San Francisco nice?
Jag vet nt kom nyss ju

~~~~
Jag kliver ut från bilen och springer in till sjukhuset. Jag hör Sara ropa efter mig men jag ignorerar henne och fortsätter att springa.
Jag kliver in i hissen och trycker på våning nummer 5, innan dörren stängs hinner Sara och Luke komma in och pustar ut.
Jag är så nervös för att träffa henne igen, och så rädd om henne att jag inte kan andas normalt.
När hissdörren öppnas kliver vi ut och börja gå mot rum nummer 203. Jag vet exakt vilken korridor och rum hon ligger i, för såklart har jag förhört Sara och Luke påväg hit.

När jag ser rummet framför mig springer jag ditt men tvärstannar innan jag kliver in.
För där inne ligger Felix med en sovande Hilma i hans famn.
Det gör så ont att se henne med någon annan, så ont att jag nästan tappar andan.
Jag bara står här och stirrar på mitt livs kärlek när hon sover i någon annans famn istället för min.
Jag vet inte vad jag ska göra nu jag är som helt förstenad i min plats. När jag känner en hand på mim axel vänder jag mig sakta mot personen som har sin hand på min axel. Sara. Hon ser på mig en sorgsna ögon och jag försöker mig på ett leende men lyckas inte så bra.

Jag ler ursäktande mot henne och börja gå mot den riktningen vi kom ifrån. Jag måste bara bort en stund för jag klara inte av det. Tårarna kommer ner snart och jag vill inte vissa mig så för någon.

Jag tar hissen ner och fortsätter gå tills jag kliver ut från sjukhuset.

Jag bara fortsätter gå tills jag hittar en liten park som ligger nära sjukhuset, hittar direkt en bänk att sätta mig på och bara stirrar framåt.
Vad hade jag egentligen förväntat mig?
Att hon kommer springande i min famn när hon ser mig?
Okej hon såg inte mig, men nu har chansen bara minskat ännu mer om att hon kommer bli glad av att se mig igen.
Sara hade rätt, allt blir värre nu när jag är här.
~~~
Hur reagerade Hilma när hon såg dig?
Hon såg aldrig mig

Varför?
Hon sov

Hon har vaknat nu, kom @sara98
Skriv sms
~~~~
A- har ni berättat att jag är här?

S- jaa

A- vill hon träffa mig då?

S- hon sa inget, men det vill hon säkert

A- är du säker?

S- ja Ahmed kom nu sluta va så nojig

A- okej kommer
~~~~

Jag står här igen. Utanför rum nummer 203. Mitt hjärta dunkar så jävla hårt att jag tror nästan att den kommer att hoppa ut från min bröstkorg och ramla ner på golvet.
Jag andas in och ut en sista gång och knackar på dörren.
3 sekunder går innan dörren öppnas av Sara, hon ler mot mig sen går hon åt sidan så jag kan kliva in.
När jag tittar upp möter jag Hilmas gråa vackra ögon, dem tittar intensivt in i mina ögon och jag tror att jag fall ännu mer för henne denna sekunden.
Vi fortsätter att kolla in i varandras ögon i några långa sekunder tills Sara harklar sig och väcker oss från våran trans.
- jag lämnar er en stund ensamma, säger Sara och går ut från rummet.
Jag kollar tillbaka mot Hilma och märker att hon är påväg att börja gråta. Det gör så ont att se henne så här, hon ser så svag ut med alla sladdar som är kopplade till hennes kropp.
Jag börja gå mot henne med långsamma steg tills jag ser att hon sträcker handen till mig, då skyndar jag mig fram och tar tag i hennes mjuka hand.
Det är då hennes första tår rinner ner från hennes vackra ögon och ner över hennes kind men jag är snabb med att torka bort den. Min prinsessa ska inte gråta.
- jag har saknat dig så mycket min vackra prinsessa, säger jag med låg röst.
Hon ler hennes mjuka leende mot mig och jag blir varm om hjärtat.
- jag har saknat dig med, säger hon mjukt.
Mitt hjärta gör en volt av hennes ord, och jag ler stort mot henne.
-----------------
Annorlunda kapitel den här gången. Snälla människor ni som läser kan ni rösta och kommentera också så blir jag as glad och mer taggad för att skriva mer❤
Ursäkta mig om det finns stavfel och grammatik fel:)
Vem shippar ni förresten, Ahmed och Hilma eller Felix och Hilma? Vill veta för det kommer vara intressant att veta vad ni tycker.