Del 2

17 1 1
                                    

Tristans POV:

"Och det är så man räknar ut arean på en cirkel." var det sista ordet Tyler sa innan han och Casper gick och satte sig på sina platser.

Jag sneglade lite på Casper. Han sa nästan ingenting på hela presentationen. Men han såg lika glad ut för det. Han är så positiv hela tiden. Han är faktiskt ganska snygg ifall jag får säga det själv. Men det går inte att gämföra med Tyler. Tyler är omåttligt snygg. Åh, kolla där kommer han ju.

"Bra jobbat på presentationen" sa jag och blängde med gnistrande ögon mot honom.
Han log och drog handen genom håret.
"Tackar, tackar" sa han och blinkade med ena ögat.

Jag hade velat berätta för honom hur jag känner, men orden kommer inte ut ur min mun. Det är som om min kropp säger nej, men min hjärna fortsätter säga ja. Fattar du vad jag menar?

Tyler började hoppa med sitt ben, så att vår hud möttes. Jag ryste till. Han var så varm. Medans jag var kall som is.

Jag önskar verkligen att han kunde känna samma för mig som jag gör för honom. Men vissa saker funkar väl bara inte antar jag...

_________________________
Jag e väääldigt uttråkad och har typ inget att göra hehe.
Min fantasi är inte den bästa heller, men vad ska man göra ^.^

Helt jävla fucked upWhere stories live. Discover now