En vän för livet

Del 1. Hemmåt

V" sms chatt"
Mamma: kommer till parkeringen, kom ut när du slutar.
Noora: japp :)

Jag lutar huvudet mot handen och suckar, tio minuter tills vi slutar. Denna dagen har gått så sakta, tänker jag för mig själv.
Och efter tio minuter, som kändes som tio år, ringer klockan och alla tar sina saker och går mot sina skåp.
Jag tar mina böcker och går med raskt tempo ut från klassrummet och stoppar in böckerna i skåpet.
Det myllrar med folk i korridorerna så jag försöker skynda mig ut, fast det går inte så fort som jag hade velat.
Plötsligt tar det stopp och jag snubblar till över någons ben. Jag ser bak för att se vem det var.
Säkert en av killarna i 8:an.
De är väldigt jobbiga och irriterande enligt mig, fast det är nog inte bara enligt mig.
De populäraste gänget i skolan är också irriterande, för att de är dryga och bitchiga.
De är ett par tjejer och ett par killar som går i 9:an, skönt att Bli av med de iallafall.
Jag suckar och går bara framåt istället, skit samma vem det var.
På parkeringen står mamma, precis som hon sa.
Hon ler när hon ser mig och jag försöker le tillbaka, eftersom att jag är väldigt trött och blir då sur så är det lite svårt att le.
- har det gått bra i skolan? Frågar mamma när jag sätter mig i bilen.
- ja det har det väl, mumlar jag.
Hon ser snabbt på mig och vänder sedan blicken mot vägen och börjar köra.
Jag sitter och ser på den blå fina himlen och plötsligt ser jag en regnbåge.
- kolla mamma, säger jag.
- vad fint, säger hon och ler.
Jag tittar åt höger sida, genom mitt fönster.
Plötsligt ser jag något som bara står där, inte ett rådjur, ingen älg, det är en...