Ask.fm | M&G

1.5 | Kassandras Perspektiv/ask

(Det här kapitlet är samma tid som Marcus/Majas perspektiv)

Äru taggad på konserten idag?
Mm

Ootd?

Favorit låt atm?
Down- Marian Hill

Känner du FO&O killarna?
Aah

När ska du och Maja t konserten?
Snartt

Om man ser er, får man komma fram då?
Jaaa ofc, ba kom fram, men visa respekt <3

Du är så jävla goals!!
Gullet <33

Är utanför bish @/Majaanorstrom
Kommer, baj ask

(Slut på ask)

Trött går jag ner till första våningen och sätter på mig jacka & skor osv.
Maja står utanför och kollar i sin telefon.

"Asså vi har fortfarande tid att rymma härifrån till typ Danmark och byta identitet" Säger jag och Maja skrattar.
"Kassandra My dear old friend, vi gör detta nu, det kommer gå bra, inget kommer hända" Säger hon och krokar sin arm i min.
"Okej, men det här va din idé, inte min" Säger jag bestämt och hon skrattar.
"Jajajaja" Skrattar hon fram.
Vi går mot tunnelbanan som går mot Globen.

*

När vi kommer fram till Globen, fick vi många blickar, mest dra-härifrån-Britt-Marie-blicken, den är hemsk.
Men många log och kom fram till oss.
Överraskat många kom fram, någon sa lite halvt diskriminerande saker, men det är bara att ignorera.
Vi bestämde att gå till Starbucks eftersom att konserten började först om 1 timme.
Efter att ha tagit två takeaway muggar med kaffe så går vi tillbaka till folkmassan, där människor nu börjat skrika för nån konstig anledning.
Utan att bry mig kollar jag runt.
Då ser jag en tjej med ombre färgat hår, jag petar snabbt på Majas arm. Hon kollar upp från sin telefon.
"Vad?" Frågar hon.
Jag pekar mot tjejen.
"Är inte det där Alva?" Frågar jag.
"Jo, ska vi skrämma henne?" Svarar Maja. Jag nickar.
Vi smyger bakom Alva som står och scrollar genom Instagram.
Vi ropar ett ganska högt "bu" och hon hoppar till.
Hon vänder sig om ganska irriterat, men ler sedan.
Vi alla möts i en ända stor gruppkram.
"Omg ni är här" Ropar hon och vi skrattar.
"Marcus och Martinus har faktist pratat jättemycket om er, man blir nästan trött" Forsätter hon och vi nickar.
Maja kollar då helt plötsligt upp på Globen, och sedan petar hon lätt på min och Alvas arm, vi båda kollar uppåt.
Då ser jag dom två killarna som jag brukade älska, en som vän, och sen andra, ja, ni förstår.

Fuck vad jag saknar honom.

"I gotta go, men ses sen" Säger Alva och vi nickar.

*

Konserten va helt okej, mycket skrik osv men det är ju inte så konstigt.

Just nu stod jag och Maja utanför meet and greet-rummet.
Maja drog ner handtaget aningen för dramatiskt, men det är så hon är lol.
Allas blickar hamnade på oss, som tur hade inte Marcus eller Martinus kommit än, då hör vi Alvas ljuva stämma.

"MEN ASSÅ DÄR E NI JU HAR LETAT ÖVERALLT EFTER ER "

Utan att svara så skrattar vi och ger henne en bra 'Britt-Marie blick".

Rummet va fullt med godis och mmers (lol) och ofc så går jag, Alva och Maja där godiset är.
Då hör man att alla tjejer börjar skrika.
Jag vänder min blick till en dörr som öppnas, in kommer Marcus och Martinus, överraskad? Nope. Ta hit Hasse Andersson så kanske jag blir lite överraskad iaf.
Dom går runt och pratar med en massa mmers, tills Marcus snabbt kommer gående mot oss. Han tar tag i Majas handled och drar in henne på toaletten.
Jag måste erkänna att ett litet leende ploppade upp på mina läppar, men lika snabbt som det kom, försvann det.
Framför mig stod Martinus.
"Hej, kan vi snälla prata?" Frågar han, en suck lämnar mina läppar.
"Nej, vi har snackat tillräckligt" Svarar jag och går förbi honom.
"Det kommer aldrig hända igen, jag lovar, det som hände för en månad sen va bara ren bullshit, jag önskar det fanns något mellan oss igen" Säger han och jag stannar upp.
"Jag önskar också det" Säger jag.
"Gör du?" Jag vänder mig om och kollar på honom.
"Ja, en jävla betong vägg" Säger jag och vänder mig om för att gå till toaletten där Marcus kidnappat Maja.
"Men snälla förlåt, jag gillar dig fortfarande, och du kan heller inte låtsas som att du inte gillar mig längre" Säger han och tar tag i min handled.
Jag ger honom en blick som jag inte själv förstår. Jag saknar honom verkligen, men han va otrogen.
Innan jag hinner vända mig om, känner jag ett par läppar som är pressade mot mina, förvånad som jag vart kysser jag honom tillbaka. Men släpper på direkten då jag kommer ihåg att det står en massa mmers runt omkring.
Martinus ger mig ett leende.

Ni får jättegärna kommentera nåt gulligt på detta kapitel och förra, då jag och Maja kämpat för att få dom så bra som möjligt.

Rösta och kommentera för mer <333