The Boy I Used to Know (Svenska) | Justin Bieber

Kapitel 1

Jag tittar på dörren och hör klockan ticka. Justin och Ryan, Justins bäste vän, ska vara här vilken sekund som helst. Jag har inget annat att göra än att granska ytterdörren noga. Jag noterar de gamla märkena på dörren som antagligen bildades när Justin slängde ett paraply på mig och det blev värsta repan på dörren.  Vi försökte dölja det hela med lite brunt nagellack men det gjorde det nästan ännu tydligare. Nu i efterhand kallar vi repan "umbru"hella" doorbella". Då tyckte vi att det var rimligt men Ryan kallade oss "psychos" på grund av att vi namngav en repa. Lite knäppt är det kanske.

Det bankar på dörren - hårt. Jag rycker snabbt upp den.
- Waaaazzzup, weirdos!? Skriker jag samtidigt dörren flyger upp.
Det var inte Justin... Eller Ryan... Det var brevbäraren. Han kollade förvånat på mig.
- Um... Hello, could you sign this?
Det var ett paket. Förmodligen till min moster.
- I am so sorry, my friends are coming and I thought it was them.
- No problem ma'am, but could you please sign this?
- Oh, of course.
Han sträckte fram pappret. Och självklart skriver jag mitt namn under signature. Usch, min handstil är väldigt ful. Min moster har betydligt finare. Hon skriver med en massa krusiduller Maria, men hannes namn känns lättare att skriva fint. Amanda liksom - hur skriver man ens det?
Jag ser hur killarna börjar närma sig trädgården.
- Thank you ma'am, brevbäraren vänder sig om och går.
Paketet var faktiskt ganska tungt. Jag lägger ner det och kollar upp emot stengången. Justin stod precis framför mitt ansikte och jag blir så fruktansvärt rädd att jag flyger bak, skrikande,  och landar på rumpan.
- You idiot!! Skriker jag
- Am I an idiot?  Look at you, sa han skrattandes.
Mitt blonda långa hår var i hela mitt ansikte och jag låg på golvet med ett paket vid fötterna.
- Well, could you at least help me up?
Justin sträckte fram handen, fortfarande skrattandes. Han råkar nudda vid min rumpa precis innan jag lyckas ställa mig på fötter. Ryan började vissla.
- Knock it off Ryan!! At least he's helping me out, how 'bout you?
Jag fortsätter.
- You're sounding like a dying whale laughing, you rat head.
Ryan tystnade. Justin skrattade ännu mer.
- Let's go then, you snotty bitch, svarar han tillslut.
- Excuse me!??
Jag sträcker mig för att strypa honom. Jag lyckas faktiskt att få tag i hans hals. Jag och Ryan fightas och tjafsar ofta. Men ärligt talat är det vår grej, även fast jag ibland känner att jag vill hugga och bränna honom på bål så uppskattar jag honom ändå.
Justin kommer emellan.
- Shall we go?
- Yeah, I'm just gonna get me towel, jag sneglar på Ryan.
Jag springer snabbt till soffan och roffar åt mig handduken.

***

Väl sittandes på bussen känner jag hur Justin börjar lägga sin arm över mina axlar. Jag känner inte Justin på det sättet än - fast han har alltid varit väldigt flörtig av sig. Kort senare inser jag varför har precis la armen runt mig: de "coola" grabbarna från skolan jag precis in på bussen. Idag är det söndag och vi är på väg till stranden - ofta dit dessa killar också åker på helgerna. Alla dessa har flickvänner, säkert även flera som reserv. Jag förstår faktiskt inte hetsen kring killar som dessa. Den ena är blond med manbun, den andra med kort mörkt och lockigt hår och stora buskiga ögonbryn. Till sist den tredje men ljusbrunt hår men uppkammad lugg. Han är faktiskt lite lik Justin. Han kallas Jason. 

- Damn it, viskar jag och försöker komma loss.
- What is it babe?  
Justin höjer rösten. Sedan hyschar han emot mig.
- Please just go with it, säger han tyst.
Jag himlar med ögonen. Justin börjar fnissa. Jag råkar få ögonkontakt med Jason. Han ler på det det fuckboy-sättet. Jag kollar bort.

- Yo dude, he's got a girlfriend, ropar Jason till den mörkgåriga.
"Fuck.." tänker jag. Justin vänder huvudet mot Jason med en förvånad min, precis som om han tänkte "menade du mig??".
- Yeah, she is my girlfriend, svarar Justin kaxigt.
Han kysser mig på kinden. Uugh, vad ska jag göra liksom, bara stå här som en idiot?? - Det är precis det jag gör. Jag säger ingenting. Gör ingenting.  Kollar bara ner i golvet. Jag hör hur Jason går emot oss. Han har ett sådant där typiskt fuckboy linne. Jag har hört att det ryktas om att han nästan har dödad folk, att han langar droger och såklart ligger med 3673737 personer per dag. Han lockar mig inte direkt. Han delar på mig och Justin.
- So you're going to the beach, huh? säger han högljutt.
- Well yeah... svarar Justin
Jason flinar och tittar sug runt i bussen för bekräftelse. Sedan vänder han huvudet mot mig.
- And why don't you talk little girl? Are you scared?
Jason kollar på mig som om jag vore en hund eller dum i huvudet.
- Why would I talk to you? A selfish, self centered, douche bag? Svarar jag.
Hela bussen blir tyst.